Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 2. Den sociala dogmbundenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROBLEMET OM LIFVETS MÅL OCH MEDEL 16
kvarlefvor af den uräldsta råheten i människans sociala
natur.
Att en del drag i den nedärfda samhällsordningen
prässa som en boja eller tära som en sjukdom på den
mest utvecklingsdugliga och utvecklingsträngtande delen
af befolkningen, beror icke blott på det slags
själströghet, som försenar spridningen af upplysning, användningen
af uppfinningar och antagandet af sundare och mer
förfinade lefnadsvanor, utan äfven därpå att vissa
samhällsklasser tro sig ha ett intresse i att hindra reformer.
Vi ha hittills ärft mer än godt varit af våra fäders sätt
att organisera samlifvet bland människorna, icke blott
i följd af vår andliga tröghet, utan äfven i följd af att
de samhällsmedlemmar, som haft mest inflytande på
gestaltningen af lag och rätt och sedvänja, icke velat
det annorlunda.
Här gäller det att komma fram till en sociologisk
grundsanning, om hvars allmänna art och innehåll
samhällsforskningen visserligen lämnar föga tvifvel öppet,
men för hvilken det dock är svårt att vinna gehör och
tillbörlig uppskattning särskildt bland de bildade. Detta
är visserligen icke underligt, ty det är fråga om ett
socialvetenskapligt forskningsresultat, som med inre
nödvändighet kommer i konflikt med de högre
samhällsklassernas speciella sociala fördomar, deras
öfverklassfördomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
