Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Samhället, hushållningen och kulturen - 5. Välståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
VÄLSTÅNDET
underordnad betydelse, d. v. s. saknar ett vitalt
sammanhang med mänsklighetens högsta intressen.
Att ägna ett intensivt intresse och mycken
handlingskraft åt samhällets och hushållningens reformering
eller revolutionering klandras såsom en låg och
kulturfientlig materialism och betecknas såsom ensidig och
neddragande »demokratism», »ekonomism» och »politism».1
Utan något egentligt försök till en på fakta stödd
vetenskaplig undersökning och bevisföring, brännmärkas
dessa företeelser såsom totalt förkastliga sträfvanden
att förlägga hela människolifvets tyngdpunkt till det rent
sociala, ekonomiska och politiska d. v. s. till det blott
civilisatoriska området, med uteglömmande eller
underskattande af människans kulturella intressen, hennes högsta
lifsvärden.
Denna lika gamla som i grund fördomsfulla
misstänksamhet och fientlighet mot alla starka sträfvanden
att reformera lifvets sociala och ekonomiska betingelser
har under det icjide århundradet, mer än under något
föregående tidehvarf, blifvit föremål för kritik. En helt
annan uppfattning har så småningom brutit sig väg och
fått allt större anslutning. Med hvarje dag blir det en
allt mer utbredd och genom social och ekonomisk
forskning allt djupare grundad öfvertygelse, att fattigdomen
är det största af alla de sociala missförhållanden som
vi lida af, att fattigdomen i sig själft är den värsta
sam-hällsupplösaren och den mest hotande faran för vår kultur
och dess stegringskraft. Fattigdom är icke blott ingen
lycka för den fattige och för samhället, utan är en
förnedring för båda och det värksammaste hindret för att
alla skola kunna komma i åtnjutande af lifvets högsta goda.
1 Rudolf Eucken, Geistige Strömangen der Gegemvart, 3*.dje uppl.,
S, 311—319,
saft*, vi 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
