Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kampen för välståndet - 3. Socialismen och socialdemokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN FÖR VÄLSTÅNDET
^34
Socialdemokratien har genomlupit och genomgår
fortfarande en utveckling från mer eller mindre
kommunistiska till allt klarare utprägladt kollektivistiska
åskådningssätt. Under en lång tid har socialdemokratien fordrat
de materiella produktionsmedlens fullständiga socialisering
och ett synnerligt kraftigt statsinflytande på produktionen.
Fordringarna formuleras i våra dagar vanligen vida mer
försiktigt.
Bland öfriga socialistiska systemer behöfva här blott
nämnas jordsocialisternas, som inskränker sig till fordran
att all jord skall, i ena eller andra formen, blifva
samhälls-egendom, samt associations-socialisternas, som grundar
sig på föreställningen, att intet annat är af nöden än
att upprätta fria producentassociationer, som småningom,
genom fri konkurrens, skola undantränga privatföretagen.
Båda dessa sistnämnda riktningar äro hvad man
velat kalla för »so ei al-liberala», i det de intaga
ungefär samma ställning till statens nationalekonomiska
funktioner som liberalismen — d. v. s. icke vilja göra
staten till en ekonomiskt organiserande och ledande
makt, utan blott till »väktare» och »domare».
De »social-liberala» tro i själfva värket på
socialismens genomförande uteslutande på den privata
företagsamhetens väg samt tro på socialismens upprätthållande
utan statstvång. Deras fruktan för detta senare torde
ofta vara större än de förhoppningar, som de fästa vid
socialismen.
Fiendskapen mellan de olika socialistiska
riktningarna är ej sällan i hög grad tillspetsad. Det är dock
icke så mycket frågan om ett mer eller mindre af socialism,
som striden gäller, utan fast mer spörsmålet om statlig
tvångsorganisation eller statlös, fri organisation.
Anarkister och social-liberala anklaga kollektivisterna och sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
