Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kampen för välståndet - 4. Välståndspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN FÖR VÄLSTÅNDET
154
företagsamhetens frihet från legal inskränkning och
reglering, är en materialistisk, icke en kulturell liberalism
och är därför alls icke någon egentlig eller värklig
liberalism. Frihetsvänligheten måste gälla allas frihet att vinna
den största möjliga andelen i lifvets högsta goda — icke
allas eller ett fåtals frihet att vinna den största möjliga
andelen af egendom eller ekonomisk och social makt.
En extrem eller radikal ekonomisk liberalism kan
omöjligt vara sannt, d. v. s. kulturellt, frihetsvänlig. Det
är blott viljan att nedtrycka egendom och hushållning
till samhälls- och kulturtjänarens ställning, som är sannt
frihetsvänlig. I högre och i egentlig mening är endast
den socialistiska grunduppfattningen frihetsvänlig, ty
den står på den enda riktiga ståndpunkten, att vi icke
få, såsom ideal och mål, eftersträfva någon annan frihet
än kulturens, samt att fri privat produktivegendom och
fri privat ekonomisk företagsamhet alls icke i sig själfva
äro några frihetsidealer eller frihetsmål.
Den ekonomiska liberalismen kan icke ha något
annat sammanhang med den kulturella liberalismen än
antagandet eller beviset, att ett visst mått af ekonomisk
frihet är för närvarande nödvändigt för upprätthållandet
af en ekonomisk värksamhet, som är tillräckligt intensiv
och progressiv för att åt samhället gifva de materiella
nyttigheter och den ekonomiska utvecklingskraft, som
äro nödvändiga grundvalar för det högsta möjliga
kulturlifvet inom nationen.
Den populära eller vulgära, ensidigt ekonomiska
liberalismens ena ständiga misstag är, att den
betraktar sig själf som i högre eller egentlig mening
frihet sv än Ii g, därför att den försvarar den privata
produktivegendomens och den enskilda ekonomiska
företagsamhetens frihet från samhällsreglering och legal inskränk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
