Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stäkeholms slott och län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera våningar med små tinnar. Invid tornet lågo
några små trähus, afsedda till bostäder för
besättning, till uthus o. s. v. Tornet och samtliga
husen omgåfvos af en tjock ringmur.“
Af de särskilda rummen på Stäkeholm
omnämna urkunderna blott “stugan“, d. v. s. det rum
där man vanligen tillbrakte dagarne, “förstugan“,
ett yttre väntrum, “herberget“ och “kammaren“
— sofrummet, “frustugan“ — fruntimrens rum om
dagarne, “borgstugan“, där besättningen hade sin
samlingsplats. Dessutom talas om flera källare,
om “stegerhus“, (kök) brygghus och smedja.
Slottet hade egen brygga. Det var under
medeltiden utrustadt med goda vapen för denna tid,
men ju mera artilleriet utvecklades, ju mindre blef
slottets styrka i detta afseende.
Ett inventarium från början af 1500-talet
uppger att slottet ägde 4 stenbössor samt 4 större
och 4 mindre “skerpentiner“ eller sammanlagdt
12 kanoner.
Kort före reformationen fanns vid Stäkeholm,
enligt biskop Brasks egenhändiga anteckningar,
2-ne kapeller: “Capella Stegaholm och Capella S.
Ieorgii curiæ Stegaholm.“
Slottet hade präktiga källare i den höga
sandås, som finnes i början af det s k. Norrlandet.
Ännu finnes ofvanför densamma djupa
försänkningar i jorden, som äro lämningar af slottets
fiskdammar. Slottets ladugård var, liksom dess
“kålgård“ belägen på Norrlandet, hvarom ännu
de gamla namnen minna. Och ännu växer vid
backen nära “kålgårdsviken“ mannaörten
“Sambúcus ébulus“ hvarom sägnen vet förtälja att den
uppkommer af mannablod. Att denna sällsynta
växt i allmänhet finnes vid gamla ruiner är
en sanning, ehuru vetenskapen påvisat att den
blifvit hit införd från främmande ort.
I 1618 års anteckningar i Kammar Kollegiets
arkiv läsa vi om Stegeholms hästbete: “Öde en
gård Horn med thess egor, haffver varit fordom
hästbete under Stegeholm.“
Sedan Stäkeholm år 1521, genom Hans
Skrifvares belägring, kommit under Gustaf d. I:stes
välde var det för alltid slut med dess danska
höfvitsmän.
Vid Erik XIV:s kröning 29 juni 1561 i Uppsala
instiftade han, som bekant, grefve- och
friherrevärdigheterna. Till grefve nämnde han då Svante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
