Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De jättelika framstegen i vår tids materiela
och intellektuela utveckling hafva till en stor del
sin grund i ett ändamålsenligt och mångsidigt
användande af ångan såsom drifkraft. Väl hade före
vårt århundrade åtskilliga försök företagits i denna
riktning, men något väsentligare inflytande hade de
icke utöfvat. Först efter Fultons uppfinning af
ångbåten 1807 och Stephensons af lokomotivet 1829
samt genom de mångfaldiga förbättringar af sjelfva
ångmaskinen, hvilka deraf blefvo en följd, har ångan
blifvit en kraft, som i alla riktningar fört
civilisationen med otrolig hastighet framåt och så att säga
tryckt en egendomlig prägel på hela vår kultur.
Men denna väldiga kraft fordrar för sitt
frambringande ett rikligt, billigt och lätt transportabelt
brän-material. Stenkol äro hittills det enda ämne, hvilket
kunnat uppiylla alla dessa fordringar, och de utgöra
således den grund, på hvilken vårt århundrades
ofantliga industriela utveckling ytterst hvilar; de äro
derföre mera dyrbara än alla andra skatter, hvilka
jorden gömmer i sitt inre. Mången, som insett detta,
torde önska erfara, hvad vetenskapen har att förtälja
om stenkolens ursprung och förekomstsätt, så mycket
mer som den allmänna uppmärksamheten på sista
tiden blifvit fästad vid våra egna naturliga tillhåll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
