Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett jemnt och likformigt klimat. Högst
anmärkningsvärdt är, att under denna tid växte inom polcirkeln
ormbunkar med stora blad, och höga Sigillarier,
oaktadt denna del af jorden under en stor del af
året måste då, liksom nu, hafva saknat sol-ljus.
Det allmänna utseendet af stenkolstidens
vegetation häntyder på, att klimatet varit icke blott
likformigt fördeladt utan äfven jemnt under hela året
och varmt, om ock icke tropiskt. Till och med
barrträden, hvilka lefde på högre belägna trakter än de
egentliga stenkolsbildande Sigillarierna m. m., likna
mest de former, hvilka i nutiden företrädesvis älska
den södra hemisferens öar med deras varma klimat.
Orsaken till denna värme och till den i följd af
värmen fuktiga atmosferen har man sökt förklara af
den stora kolsyremängd, hvilken atmosferen under
stenkolsperioden innehållit; mängden af denna
kolsyra inses bäst deraf, att allt det kol, som under
och efter stenkolstiden aflagrades i jorden,
ovilkorligen förut måste hafva funnits i luften i form af
kolsyregas, innan det upptogs af de stenkolsbildande
växterna och begrofs. Att åter denna kolsyremängd
kunnat gifva anledning till en varm atmosfer, kan
man förstå deraf, att sådan gas hindrar
värmeutstrålningen från jordytan. En med kolsyra rikligen
försedd atmosfer borde derföre hafva verkat ungefär
såsom glasfönstren på ett drifhus. Vår jord var då,
så att säga, ända till polerna ett enda vidsträckt
orangeri!
Äfven faunans beskaffenhet strider ej mot
antagandet af luftens stora kolsyrehalt, ty de djurformer,
af hvilka lemningar från koltiden äro bekanta, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
