Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 KOLFLÖTSER AF SENARE URSPRUNG, FRÄN TRIASTIDEN.
alla, såsom nämndt, kallblodiga amfibier eller ännu
lägre djur, och dessa kunde hafva lefvat i en så
kolsyrerik atmosfer, att den skulle hafva verkat dödande
på varmblodiga djur. Kolsyregasen, hvilken är så
utomordentligt gynsam för växterna, är nämligen
skadlig för djurlifvet, isynnerhet för de högre
djuren. Koltiden har sålunda spelat en vigtig rol i
jordklotets utvecklingshistoria, derigenom att dess rika
och yppiga vegetation rensade luften från öfverflödig
kolsyra; jorden bereddes sålunda på sätt och vis till
att blifva en vistelseort för de högre djuren,
däggdjuren och foglarna, af hvilka också de första spåren
visa sig i den följande eller triasformationen.
Samma förhållanden, under hvilka stenkolen
aflagrades, fortfara än i dag, såsom vi af det
föregående lärt känna, och de hafva äfven ständigt
egt rum under den långa tid, som förflutit efter
koltiden, men vegetationen har sedan dess hvarken
uppnått samma grad af yppighet och icke heller
varit af samma beskaffenhet. Det är klart, att
kolbäddar fortfarande måste hafva bildats äfven efter
koltidens slut, likasom de i vår tid förekommande
torfmossarna erbjuda exempel på uppkomsten af
kolhaltiga afsatser, bildade genom växters förmultning.
Under triastiden afsattes sålunda en del ganska
vigtiga kolflötser — t. ex. Tysklands »Lettenkohle»
och de uti norra Amerika vid Richmond i Virginien °.
Dessa senare flötser af triaskol uppnå den betydliga
gemensamma tjockleken af 20—40 fot och äro i
godhet jämförliga med de bättre stenkolen från New-
* Kolflötserna vid Richmond uppgifvas äfven tillhöra juratiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
