- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1889 /
60

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bergsklättring.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hålla sig på det fasta berget och hysa misstroende till snötäckt
mark. De schweitziska alpinisterna åter försvara med liflighet
snö- och isterrängen och påstå, att man i denna terräng kan
åstadkomma storverk, som på bart berg äro omöjliga — om
man nemligen är tillräckligt rustad och försedd med lämpliga
hjelp- och skyddsmedel. Denna senare mening tyckes också
vara den, som allt mera blir den förherskande.
Härmed föras vi emellertid in på frågan om
bergsbestigarens hjelp- och skyddsmedel. I främsta rummet förtjena
härvidlag att nämnas tåget och isyxan.
Tåget är nästan uteslutande afsedt till skyddsmedel. Alla
moderna bergsklättrare prisa det högt och tröttna aldrig att,
som de kalla det, »predika tågets evangelium». De fleste af
de beklagliga olyckshändelser, som inträffat vid
alpbestigningar, skulle också helt visst uteblifvit, om tåg på rätt sätt
an-vändts.
För tågets begagnande förutsattes, att man är minst två.
Öfverhufvud bör man aldrig gifva sig ensam upp i fjällen,
isynnerhet ej om bestigningen erbjuder några svårigheter.
Tåget bindes med en stadig knut rundt lifvet på hvar och en
af deltagarne och får på inga vilkor fastgöras om armen eller
i någon klädespersedel. Mellan hvarje deltagare bör vara ett
mellanrum af 4—5 meter. Fördelen af tåget är den, att, om
någon af sällskapet råkar slinta utför någon istäckt sluttning
eller nedstörtar i en glaciärremna, de öfriga med lätthet kunna
hindra honom från att falla vidare. Tåget är bergsklättringens
»en för alla och alla för en». Emellertid fordras, att tåget bäres
så sträckt, som ett obehindradt gående tillåter. Knycken vid
ett inträffadt fall blir härigenom betydligt mindre våldsam.
Skulle ändå de öfriga af sällskapet ryckas omkull, gäller för
dem såsom regel att så fort som möjligt kasta sig framstupa
samt med isyxa, armbågar, händer och fötter gräfva sig fast i
marken.
Tågets nytta vid vandring på snö och is är obestridlig,
En engelsk bergsbestigare mr Slingsby, hvars namn är
förbundet med åtskilliga af de ryktbaraste tindebestigningarne i Norge,
säger på något ställe, att ingen turist bör försöka att utan tåg
öfvergå ens en ABC glaciär.
Mera omtvistad är deremot tågets lämplighet vid
äfven-tyrligare klättringar på bar klippa, der det kan inträffa, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1889/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free