- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1889 /
67

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från en färd till Uknadalen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för sin> fäderneprovins med alla dess skyttegillen och öfriga
berömvärda institutioner. Det var emellertid inte åt hans
provinspatriotism, som vi hade så roligt, utan åt hans ovanliga
förmåga i deklamationens viktiga, men svåra konst. Jag har
aldrig hört någon talare, som kunnat med sådan virtuositet
behandla sitt röstorgan i alla möjliga tonarter som denne man;
häruti ligger väl ock hans egentliga storhet. Och det var icke
nog med att han lät stämman från ett åsklikt fortissimo helt
plötsligt öfvergå till ett pianissimo, som påminde om en
västan-fläkt i nordanskog; han gjorde jämväl så fantastiska löpningar
och drillar i det högre registret, att jag föreställer mig honom
lika lätt kunna genom sina deklamationer bringa en fiende ur
fattningen, som det enligt berättelsen gick för den gamle presten
att mässa sönder ett par by . . . hm, onämnbara för en af sina
åhörare i kyrkan. Sedan vi en stund fröjdat oss åt denne talare
utan like, bröto vi upp för att genom några timmars hvila
stärka oss till den kommande dagens färd.
Knapt hade solen kastat sina första strålar öfver
Luzernfjärdens lugna yta, innan vi åter voro på benen. Det gälde
nämligen för oss att inmundiga gemensam frukost, innan vi
med morgontåget kl. 7,25 skulle via Gamleby afresa till vårt
närmaste mål, Storsjön. Om frukosten har jag ej annat att
säga, än att den var god; med aptiten och humöret var det
också väl bestaldt, ja, äfven vädret syntes arta sig efter
välönskan. Med friskt mod gåfvo vi oss altså på väg mot stationen,
köpte biljetter och stego in i en s. k. »sommarvagn för 2:dra
klass», d. v. s. en vanlig, relativt snygg lastvagn, försedd med
soffor af enklaste konstruktion och tak af tältduk.
Bekvämligheten var tydligtvis ej synnerligen stor, under det priset var
oskäligt högt; men detta är ju något, som väl hvarje »turist»
får kännas vid; för öfrigt hade vi en rik ersättning i den
vidsträckta och härliga utsikten, som stod oss till buds i vår öppna
och luftiga waggon. Och att vi ej häller försummade att njuta
däraf, det vågar jag på det bestämdaste försäkra. Den trakt,
genom hvilken vi färdades, är ock på sina ställen obeskrifligt
vacker. I all synnerhet gäller detta om vägen mellan Almviks
och Gamleby stationer. Järnvägen löper där tätt intill
Gamlebyvikens västra strand. Man har altså fri utsikt öfver både land
och haf och till på köpet en utsikt, som i naturskönhet väl kan
mäta sig med det förnämsta, vårt land i den vägen har att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1889/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free