- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1889 /
68

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från en färd till Uknadalen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppvisa. Största uppmärksamheten tilldrager sig utan tvifvel
det stolta, på östra sidan om viken liggande herresätet
Kasimirsborg. Det finnes dock en annan trakt i närheten af
Gamleby, åt hvilken jag är böjd att gifva företrädet, och det är den,
som ligger mellan köpingen och den i norr därifrån belägna
egendomen Nygård. Den är nämligen uppfyld af icke blott
leende, utan fastmer äfven storartade partier: det är ett stycke
alpnatur, man där har att skåda. En iakttagelse gjorde vi dock
på resan genom denna paradisiska nejd* som för oss blandade
litet malört i bägaren. Vi sågo nämligen på ett ställe ofantliga
massor af nedhuggen ungskog, som i ett såg värk skulle gå sin
»förädling» till mötes. Det var en dyster syn. När skall en
gång denna oförståndiga misshushållning upphöra?
Vägen mellan Gamléby och Öfverum är ej synnerligen
vacker. Men Öfverum själft har ett förtjusande läge mellan
sjöarna Såduggen och Ryfven. Det enda, vi emellertid under
järnvägsresan kunde uppfatta, var en massa större och mindre
hus, en liten vacker kyrka och en prydlig villa, uppförd likt
ett örnnäste på högsta toppen af ett högt och skenbarligen rätt
otillgängligt berg. En ypperlig plats för en riddarborg under
medeltiden! Några minuter sedan vi lämnat Öfverum bakom
oss, skymtade vi en flik af den berömda Storsjön, och snart
voro vi framme vid stationen af samma namn. Här togo vi
farväl af järnvägen och ämnade påbörja vår fotvandring utan
dröjsmål, såvidt ej en af sällskapet, den s. k. »ungkarlen» (se
ofvan!), funnit sig nödsakad att först intaga en lättare »lunch»,
bestående af två smörgåsar och 1/2 öl, som han, oss ovetande,
fört med sig från Westervik. Tack vare den aptit, en
järnvägsresa skänker, och en berömvärd hjälpsamhet å vår sida voro
emellertid smörgåsarne inom kort expedierade. Sedan detta
var gjordt, satte sig tåget i rörelse genom en vacker, om ock
något starkt kuperad nejd, efter omkring en halftimmes vandring
skymtade vi Ukna kyrka mellan träden, och efter ännu några
minuters promenad voro vi framme vid resans mål, den härliga
Uknadalen. Att i en kort skildring beskrifva den förtjusande
tafla, som vi här sågo framför oss, det mäktar jag ej; en svag
antydan härom skall jag dock söka lämna. Dalen, som till
bredden är jämförelsevis obetydlig, har en längd af omkring
två mil. På alla sidor omgifven af skogbevuxna höjder, utgöres
den själf af en mängd vidsträckta och, som det vill synas, äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1889/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free