Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Storlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storlien.
Några reseminnen.
I allmänhet afrådes man att före medlet af juli månad ge sig af uppåt fjälltrakterna, ty luften är kall, innan vårsolen ännu hunnit smälta vinterns drifva och fjällen äro otillgängliga. Undantag gifvas dock, då man redan under juni i dessa höga regioner kan få njuta af härliga solskensdagar med varm luft. Sådant var förhållandet 1888, då jag i slutet af juni med natttåget från Bollnäs ankom till Östersund kl. 5,10 på morgonen. Med en känsla af välbehag begagnar man sig mot en afgift af 10 öre af det agremang af friskt vatten och tvål, som stationens förträffliga toalettafdelning erbjuder en trött resande. Denna utmärkta anordning tycktes dock föga uppskattas af passagerarne: alla drucko kaffe, två tyskar läto fyra halfbuteljer öl passera genom de osköljda munnarne, men ingen tvättade sig. Efter 45 minuters uppehåll går tåget vidare, men den, som har sinne för natur och tillfälle att njuta däraf, stannar gärna öfver några timmar i Östersund och fortsätter på e. m. med ångbåt till Ytterån, hvarifrån resan följande morgon kan med järnväg fortsättas.
Ifrån kl. 6 f. m. till 4 e. m. kan också medhinnas att här se mycket vackert. Ännu är det dock för tidigt att företaga turen till Frösö kyrka och ett par timmar användas till kringströfvande inom staden, som, ehuru liten den i själfva verket är, ser ganska stor ut. Dess natursköna läge, frånvaron, som det tyckes, af industriel verksamhet, de af trädgårdar omgifna små trähusen, gifver intrycket af en viss sorglöshet. En skylt: »Sjll och Fjsk samt Mathandel» vittnade mindre fördelaktigt om skyltmålares eller hökares ortografiska kunskapsmått i Jämtlands residensstad. Den, som satte inskriptionen på läroverkshuset, har varit lärdare, ty där står: Sapientia duce. Utom detta, landshöfdingeresidenset, cellfängelset och riksbankens hus saknar staden större byggnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1890/0035.html
