- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1890 /
38

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storlien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi kände oss ganska slappa vid framkomsten till Dicksonska jagtsätern, men redan vid frukostens början voro vi midt inne i den brännande tullfrågan — och detta vid ett lappläger 2,000 fot öfver hafvet. Kvantitativt voro vi lika, två emot två, men kvalitativt voro frihandelsåsikterna något starkare representerade. Den ene representanten för »Sverige åt svenskarne» — eller rättare »Sverige åt jordbrukarne» — hade nämligen ett fel i strupen, hvarför han af läkare var ålagd obrottslig tystnad, och utgjorde sålunda en förträfflig illustration till den gamla satsen, att det är ingenting ondt, som ej har något godt med sig. — Sedan frukosten var slutad, anträddes den korta färden fram till lapplägret. Lappens kropp är i allmänhet väl proportionerad, ehuru benen äro något korta i förhållande till bålen; han synes ock mindre än han i själfva verket är, hvilket väl torde bero på den framåtlutande gången och den klacklösa fotbeklädnaden. Den brungrå ansiktsfärgen är väl en följd såväl af växlingen mellan den heta rökuppfylda kåtan och den skarpa luften utanför som ock af lappens idiosynkrasi för vatten. Ansiktsuttrycket är emellertid godt med en prägel af melankoli. Lappens gästfrihet är omtalad, men hans snålhet torde vara lika stor, och med begärlighet mottogos de silfverslantar, som vi gåfvo för den gästfria inbjudningen på kaffe hos rike Jens. Denne lapp, som eger hela denna renhjord, anses hafva en kontant förmögenhet af ett hundratusental kronor, hvilket ej hindrar honom att flitigt infinna sig vid Storliens station för att inhösta den skörd af småmynt, som resande — i synnerhet engelsmän — villigt lämna i tribut för ett handslag af den gamle gubben. Renen är dock hufvudflguren i taflan, och en syn väl värd den mödosamma vandringen hade man, när hela massan, uppgående till 2 à 3,000 djur, under lapparnes hojtande och de små svarta lapphundarnes skällande rusade uppför snöfälten. Vi kommo så lagom för att åse detta skådespel, som dagligen uppföres 2 gånger efter slutad mjölkning.
Vi hade rustat oss för att tillbringa natten vid Dicksonska sätern, ty till det tröttsamma återtåget öfver fjällen behöfde natten ge krafter. Genom ett lyckligt sammanträffande i lapplägret bereddes oss emellertid tillfälle att på den mycket bekvämare vägen öfver Rensjöarne från Fridhems hållplats redan samma afton återvända till Storlien. Färden gick i två båtar öfver de klara genomskinliga fjällvattnen och kl. 8 på kvällen voro vi, hungriga, trötta och nöjda åter i Storlien.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1890/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free