Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säterdalen och Bispbergs Klack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandraren nästan öfver allt, än starkare närmare fallen, än
mildare längre därifrån. Det uppväcker en ljuf söfvande känsla,
obeskrifligt angenäm i denna sköna natur med dess skugga
och behagliga svalka.
Vill man skåda Säterdalen från dess mest storslagna och
imposanta sida, sker detta från den s. k. Utsikten, en i norr
på högsta krönet uppbygd inhägnad platform med flaggstång
samt sittplatser här likasom på en mängd andra ställen
anordnade till resandes bekvämlighet. En vandring hit upp sker
bäst ifrån Slätten genom Filosofiska gångens labyrinter — en
lindrigt ansträngande promenad, men väl en gång uppe på
höjden blir man rikligen lönad för mödan. Efter att hafva i
en mystisk halfskymning sträfvat uppför den smala stigen med
ofvanskrifna namn, befinner man sig omsider uppe på krönet
af dalhöjden (au niveau med den midt emot liggande staden),
om strålad af det bländande dagsljuset och stående framför en
tafla, som sent eller aldrig skall glömmas. Man har nu under
och framför sig ett ofantligt löfhaf, till höger vattenfallens
silfverkaskader med dess fortsättning af den glittrande strömmen,
som lik en orm slingrar sig fram i dalens botten, bildande små
öar här och där, och hvilket allt ter sig i fogelperspektiv från
den »upphöjda ståndpunkt» man nu intager. Något mer
därnere åt venster ligger Slätten med dess jämna yta; än längre
bort och dalgången fortsätter i en tjusande förtoning afblåaktig
skugga för att sedan småningom försvinna. Midt emot på
andra sidan djupet fram tittar, som sagdt, den lilla staden med
sin hvita kyrka, inbäddad i grönt, under det att bakgrunden
utgöres af mörka barrskogsklädda höjder likasom Bispbergs
stupande Klackar bilda den präktigaste fond då blicken kastas
längre åt venster.
Inför denna storartade tafla af naturens egen mästarehand
häpnar äfven ett i vanliga fall för naturskönheter mindre
tillgängligt sinne. Också har man hört mången, som förr och
med skäl gripits af Schweiz’ och Tyrolens mäktiga scenerier,
från denna plats med Säters underfulla dal vid sina fötter med
hänryckning utropa: »någonting så skönt har jag aldrig skådat!»
Och förvisso känner man sig här frestad att, som den store
enthusiasten Thorild gjorde vid ett likartadt tillfälle, öppna sina
armar, kasta sig ned i det tjusande djupet och utropa: »O,
natur! Mottag din son i din moderliga famn!» — ett tilltag,
Sv. Turistföreningens årsskrift 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
