Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bestigning af Kebnekaisse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veta, att lapparne sade, att det enda sättet att komma upp på
toppen vore att följa Ladtjojokks dalgång och gå upp mellan
det sockertoppformiga fjället Tolpagorni och ett tvärbrant
ofvan-på platt fjäll, som utgör en del af Kebnekaisse. Man skulle
då hafva en jämförelsevis lätt stigning uppför, innan man nådde
toppen. — Lapparne hade dock själfva aldrig gjort försöket.
Dagen därpå var det mulet, och molnen hade sänkt sig till
omkring 900 meter nedom toppen, så att vi ej kunde försöka
att bestiga den. Vi väntade till nästa dag, men då var det
likadant. Under natten hade snö fallit ymnigt högre upp på
fjällen. K. afstod helt och hållet från fjällvandringen, medan
vi andra vid 7-tiden på aftonen den 8 juli begåfvo oss i väg,
sedan molnen höjt sig något.
Till en början gingo vi samma väg, som vi kommo
tillbaka den 6 på morgonen, och vadade öfver Tarfalekälfven,
hvilket dock ej gick bättre, än att vi blefvo alldeles genomvåta
och måste på högra stranden, som var beväxt med björkskog,
upptända en stor eld för att torka våra kläder och skor.
Finnen begagnade tillfället att koka kaffe åt oss; detta jämte något
choklad vi medtagit, var det enda vi förtärde under ett helt dygn.
Det dröjde nära en timme, innan vi voro färdiga att gå
vidare. Vandringen fortsattes då snedt uppför en gräsbevuxen
fjällsluttning, och vi gingo efter en timmes tid öfver en
mindre älf, som forsade utför sluttningen af Kebnevare. Sedan
kommo vi till en dalgång mellan Tolpagorni och sistnämda
fjällrygg. Fastän mindre, påminde denna dal betydligt om
Tarfalekälfvens genom sina stenskred och en glacier längst fram
i dalen. Medan vi passerade denna dal, öppnade sig molnen,
så att vi för en kort stund fingo se den så efterlängtade toppen.
Emellertid gingo vi öfver älfven, som brusade i dalen och
klättrade uppför Tolpagorni vid kanten af ett större snöfält.
Uppklättringen på Tolpagorni är mycket mödosam, emedan
fjällets sluttningar äro betäckta med stora stenblock. På dess
topp finnes en stor, kraterformig fördjupning fylld med evig is
och snö. Toppen synes vara mycket svår att komma upp på,
ty under det stigningen på fjällets mest tillgängliga sida åt
norr är minst 40°, är den på de andra sidorna nästan lodrät
och således helt och hållet omöjlig att bestiga.
Vi nådde med stora ansträngningar en dal mellan
Tolpagorni och det närmast i nordvest belägna fjället. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
