Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bestigning af Kebnekaisse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gå vidare, emedan han igenom det tunna istäcke vi klättrade
på, kunde stöta ned stafven utan att finna fast mark under
det därunder liggande tjocka snölagret. H och jag fortsatte
likväl, i trots af finnens påstående, att vi aldrig skulle komma
tillbaka utan störta ned och begrafvas af snön. Efter en stund
måste jag framtaga vår isyxa för att hugga trappsteg i isen.
Det lyckades att komma uppför trappstegen, ehuru isen lätt
brast under oss. Till sist kröpo vi på knäna och kommo upp
på en afsats, hvaröfver en ännu brantare isvägg än den förra
höjde sig. Vi höggo trappsteg här också med stor
ansträngning och kommo efter 3/4 timme upp på den kullriga
toppytan kl. 8 f. m. den 9 juli 1889. Vi hade nått vårt mål, efter
13 timmars nästan oafbruten vandring.
Det hade sålunda lyckats oss att bestiga denna topp, som
är 2136 meter hög. Kebnekaisse är näst den 3480 meter höga
Petermannspitze på östra Grönland det högsta fjället inom norra
polcirkeln och når 1000 meter ofvan snögränsen. Till
jämförelse må omnämnas, att Galdhöpiggen, Skandinaviska halföns
högsta fjäll, är 2560 meter och 850 meter ofvan snögränsen.
Toppen på Kebnekaisse är belägen på 67° 54’ latitud och 0*28’
östlig longitud från Stockholms observatorium.
Barometerståndet å Kebnekaisses topp var 585 mm. den 9 juli, medan det i
Bodö samma timme var 749 mm. Enär solen lyste, var
temperaturen ej lägre än — 2° Celsius.
Ifrån toppen syntes åt norr närmast de höga fjällen
Kaskasa-och Tarfalatjåkko med sina branta toppar, uppstigande på
andra sidan de stora glacierer, som komma från Kebnekaisse.
Åt öster syntes Ladtjojokks dalgång och Kaalasälfven, som man
kunde följa ända bort mot Kaalasluspa. Fjällen äro åt det
hållet lägre, blott få äro 900 meter höga. Öfver det på andra
sidan Ladtjojokk belägna Savopakte syntes mot sydost det 13
mil aflägsna Gellivaredundret, hvarifrån jag för några veckor
sedan för första gången sett Kebnekaisse. Mot söder och
sydvest syntes Sarjektjåkko, Sveriges näst högsta fjäll, jämte de
höga fjällen Paije Skuorkas, Kåtåpakte, Sulitälrna m. fl. I
sydvest såg man dessutom en mängd nära hvarandra liggande
helt och hållet snö- och istäckta fjäll, hvilka jag antog vara
fjällen i närheten af Virijaur. Vesterut utbredde sig ett vidsträckt
fjäll-landskap med talrika glacierer och trånga dalar mellan de
ofta tvärbranta fjällen. Således syntes från toppen på Kebne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
