Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besök vid Kårsojökeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att nå snögränsen; men åt detta håll aftaga fjällen i höjd, så
att snögränsen då sällan eller aldrig uppnås. Detta något
oväntade förhållande beror väsentligen på nederbördens tilltagande
ju mera man nalkas Atlanten.
Under den fortsatta vandringen iakttaga vi en mängd
andra intressanta förhållanden. Med tillhjälp af
aneroidbarometern bestämma vi de olika vegetationsgränserna; den mest i
ögonfallande af dessa är björkskogens öfre gräns. Vi finna
denna på norra sidan af fjället 50 till 60 meter lägre än på
dess södra sluttning mot Kårsodalen. Detta är ej något enstaka
förhållande utan upprepas öfver allt. På fjällens solsida går
vegetationen högre än på dess skuggsida. På denna senare når
björkskogen här i trakten en höjd öfver hafvet af 600 meter.
Likaså finna vi att björkskogen, då vi sedermera vandra uppför
den långsamt stigande dalen, där upphör på en lägre höjd
öfver hafvet än på fjällsluttningarne.
Väljer man den andra vägen upp till Kårsodalen, nämligen
Abiskodalen, träffar man snart en företeelse af ganska
sällsynt art. Den vattenrika Abiskoälfven är nämligen här
under en del af sitt lopp nedskuren genom de flacka
skifferlagren till ett djup af 12 till 15 meter. Härigenom
bildas om än i smått ett motstycke till de beryktade canons
i Nordamerika 1).
Vandringen genom sjelfva Kårsodalen sker utan svårigheter, sannolikt
träffa vi der någon lappby bestående af 2 till 3 kåtar 2), och
vi göra då klokt, om vi söka förmå någon af dessa lappar att
1) Bilden är upprepad från en uti kalendern Svea för 1890 införd
uppsats af förf.: »Luleå—Gellivare-Ofoten, några ord om jordens nordligaste
järnväg».
2) Ordet kåta är maskulint, ej som det i de allra flesta fall äfven i
officiel skrift framställes, feminint. Den mest brukliga ändelsen -a synes vara
en förändring af -e från det ursprungliga -i uti det rent lappska Kåthi; man
säger äfven, om än mindre ofta, kåte. Pluralformen blir derför alltid kåtar,
ej kåtor.
Bild 2. Abiskoälfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
