- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1890 /
123

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besök vid Kårsojökeln.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sikt af livad som synes framför oss. Den väldiga ismassan
breder ut sig öfver hela dalens bredd (c:a 300 meter). Under
densamma framströmmar vatten nästan öfverallt, dock kan man
särskilja en hufvudbäck. Vid många andra svenska jöklar,
exempelvis på det praktfulla Akkavare vid Lule älf, några mil
ofvanför St. Sjöfallet, frambrusar jökelälfven genom en
ansenlig jökelport; så synes ej här vara förhållandet.
Här vid jökelns fot äro vi på en höjd öfver hafvet af 813
meter. Denna siffra är vigtig, emedan så vidt författarens
undersökningar gifva vid handen ingen annan svensk jökel
nedskjuter så lågt; så till exempel träffas jökeländan vi
Kebnekaisse på 1,115 meter och vid Skuorki och Luottoh inom
Kvikkjokks kapellag på 1,300 meter öfver hafvet.
Från marken höjer sig jökeln med en lutning af omkring
15° till inemot 100 meters höjd 1). Därefter öfvergår den hastigt
till ett mera plant läge. Utom en mängd rännilar, som
nedströmma från isen, se vi, om den är fri från snö, mycket
tydligt framträda en stark bågformig randning genom hela
ismassan. Denna randning, som utmärker ett slags skiktning,
består af vexlande på luftblåsor rik eller fattig is. Stundom äro
dessa ränder skarpt markerade genom hopblåst stoft. De
benämnas än »ogiver» än »dirtbands». Vid den fortsatta vandringen
på isen få vi tillfälle att iakttaga andra slag af randning,
t. ex. de s. k. klyftbanden, hvilka bestå af issprickor,
sammanläkta genom nytt, vanligen mera grofkornigt material.
Sedan vi utan egentlig svårighet kommit upp på isen få vi
mycket att iakttaga och sysselsätta oss med. Vi se en mängd
bäckar med kristallklart vatten strömma fram. Ofta försvinna
de uti s. k. mouliner eller isbrunnar, d. v. s. runda hål,
mellan hvilkas smaragdgröna väggar den lilla strömmen brusar
ned med en stark hvirflande rörelse. Här och hvar möta oss
issprickor af flere slag; dock ega de såvidt förf. sett på denna
jökel icke synnerligt stor längd eller bredd. Äfven möta vi ett
och annat jökelbord, bestående af en stenplatta på en mer eller
mindre hög isfot. Stenmaterial medföres emellertid af isen icke
allenast såsom större eller mindre stenar, utan äfven i form af ett
fint pulver. Jökelälfvarnes stora slammassor härleda sig
väsentligen häraf, men stundom se vi det ock på sjelfva jökeln någon

1) Denna siffra är angifven endast efter ögonmått, emedan aneroiden kort
före uppstigandet här skadades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1890/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free