Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm—Luleå—Har språnget—Stora Sjöfallet— Kvikkjokk—Fagerlid—Bodö—Trondhjem— Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende. Visst är att vi kommo dit med något för öfverdrifna
förväntningar.
Sjöfallets omgifningar äro mycket vackra och platsen
särdeles lämplig som uppehållsort för idkande af fiske, jagt och
naturstudier under förutsättning att Turistföreningen lyckas
besegra de svårigheter, som ställa sig i vägen för uppförandet af
en fjällhydda derstädes. För oss hade en sådan varit
ovärderlig, enär vi af regn och dimma uppehöllos där i två dygn. Vår
förnämsta sysselsättning under tiden var fiske, hvilket lemnade
förvånande resultat. Den bekanta klippan omedelbart nedanför
fallet rekommenderas särskildt som lämplig fiskplats. Jag
kunde med svårighet förmå Nils att ro mig till denna klippa,
emedan han hört en sägen, att den, som vågar sig dit, af trollen
ryckes ned i fallet.
På tredje dagen bröto vi upp och rodde tillbaka till den
nyss omtalade krökningen af älfven nära lägerplatsen. Här
skickade vi af gubben med båten och började vår marsch till
Aktsik. Terrängen var ganska behaglig på sluttningarne af
Ultevisfjället. Efter åtta timmars marsch nådde vi sjön
Situojaur, där vi måste skicka en af lapparne till en nordligare plats
vid sjön för att ropa på båt från en på andra stranden boende
fiskare. Vargar hade nyss förut dödat några af dennes getter
och villervallan med anledning däraf gjorde att båten lät vänta
på sig ett par timmar. Vi hade således god tid att från den
höga stranden beundra den vackra utsikten öfver den af
holmar uppfyllda sjön och de omgifvande fjällpartierna. Under
färden öfver sjön sågo vi den allra grannaste solnedgång bakom
de snöhöljda fjällen. Vi hade nu att öfvergå ett högt fjäll,
som skilde oss från Aktsik, dit vi efter en lika brant och
besvärlig upp- som nedstigning ankommo vid midnatt.
Här blefvo vi på det mest vänliga och gästfria sätt
mottagna af den för resande i dessa trakter välbekanta familjen
Länta. Man tillredde åt oss de yppigaste bäddar på björnhudar,
hemförda som segerbyte af värden på stället. Nils och Lasse
lemnade oss nu för att öfver Ultevisfjället draga tillbaka till
Ålloluokte; i deras ställe engagerades för färden till Kvikkjokk
Per Olof och Nils Petter Länta. Den förre har sedan tjugu år
som vägvisare följt de flesta resande och vetenskapsmän, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
