Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm—Luleå—Har språnget—Stora Sjöfallet— Kvikkjokk—Fagerlid—Bodö—Trondhjem— Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färdats i dessa trakter. Båda voro pristagare, 2:dra och 4:de,
vid den af Nordenskjöld för några år sedan arrangerade
prislöpningen på skidor mellan Kvikkjokk och Jokkmokk.
Kl. 1/2 1 följande dag sade vi den snälla mor Länta farväl
och anträdde vår marsch, som endast afbruten af tre raster a
1 1/2 timme fortgick till kl. 5 följande morgon, då vi inträffade
i Kvikkjokk. Vägen, som uppgifves vara omkring 5 mil, var
mycket svår. Vi rodde först öfver sjön Laidaure, en bland svenska
lappmarkens vackraste sjöar, samt hade sedan att passera flere
utsprång och förgreningar af Pårtefjällen — i få ord, upp- och
nedför fjäll flere gånger om, i dalarne mellan dessa Öfver
vattendragen, genom snår och småskog samt öfver myrar af minst
en mils längd. En och annan störtskur bjöd till att bereda oss
någon svalka, när vi arbetat oss för varma. Men så fingo vi
också se vackra saker, å ena sidan vidsträckta utsikter öfver
de vattendrag, som afbörda sig i Skalkaträsk och å andra sidan
de majestätiska Pårtefjällen.
Vi kommo till Kvikkjokk i det grannaste solsken och hade
sålunda lyckan att riktigt få se och beundra detta praktstycke i
naturväg. Naturligtvis hvilade vi ut här ett par dagar, men
hvilan bestod i att svärma omkring i de härliga omgifningarna, att
ro i de egendomliga kanalerna och att bestiga Snjärak; för en
bestigning af Wallispiken var vädret förargligt nog icke rätt
gynsamt. Gästgifveriet var godt, folket på allt sätt
tillmötesgående och maten alldeles utmärkt. Det enda vi saknade var
nyheter från stora verlden. Om våra ärade Stockholms- och
andra tidningar visste hvilket nöje de därigenom beredde
turisterna, skulle de nog icke draga i betänkande att ett par
månader under sommaren sända ett friexemplar till en dylik
ort. Därigenom skulle de kanske också hos platsens bebyggare
amma läslust och äfven bereda sig sjelfva ett litet plus i
prenumerantsiffran.
Bland fintfint främmande, som besökt Kvikkjokk, må
nämnas Carl XV, som var här 1859, och Oscar II, 11 år senare såsom
prins. Bådas namn stå att läsa i främlingsboken, där
naturligtvis en mängd mer eller mindre poetiska utgjutelser på flere
främmande lefvande språk förekomma. 400 personer hafva
sedan 1859 inskrifvit sina namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
