Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ofvan Polcirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fosterländska sången den andra, och våra bärare tyckte, att vi voro rysligt glada herrar. På e. m. gjorde vi bekantskap med ett annat kapitel i fjällvandringarnas historia, nämligen vadandet öfver älfvar. Utom en hel massa småbäckar, där män kunde hoppa på stenar, hade vi först den krångliga Lairo-älf att klarera. Denna har för många fjällvandrare talat ett språk, som kunde öfversättas med: hitintill, men icke längre! Ole hade dock den turen, att påträffa en plats, där strandklipporna gingo så nära intill hvarandra, att man med nödig försiktighet medelst ett långt steg kunde praktisera sig öfver. Alfven brusade därunder i en smal ränna, och hade vi trillat i hade det varit ganska betänkligt. Därefter kom turen till Lilla Varvek, som vi utan svårighet vadade öfver. Slutligen stodo vi vid stranden af Stora Varvekälfven. »Det var en krabat att vara bred.» »Ja, här bli vi duktigt blöta.» Bort med höet ur pjäxorna, byxorna uppkaflas högt öfver knäna och så störtar man sig djärft i den hvitgröna böljan. Det är ganska kallt och man hissnar smått, då man plaskar framåt, men nu är man välbehållen på andra stranden, där kläder ömsas i flygande fart och en duktig klunk rom nedsköljes. Därpå i språngmarsch till hyddan. Hvad den var skön att ha här uppe i ödemarken! Bränsle anskaffades, den lilla kaminen eldades, kläderna torkades och maten kokades. Nu bröto vi en konservlåda, hvilken etiketten förkunnade skola innehålla fårkotlett, men då den till betydlig del befans vara uppfyld af ben, blefvo våra omdömen om herrar konservfabrikanter just ej af vänligaste slag. På de rymliga träbritsarne sofvo vi förträffligt, ehuru det just ej var så varmt i hyddan. Därföre voro vi redan kl. 3 på morgonen åter i rörelse. Solen hade ej ännu gått upp, men under det vi pysslade med frukosten, började Sulitälmas jöklar att småningom purpurfärgas. Man gjorde sin toalett så godt man kunde. Min kamrat höll just på med det lofvärda företaget att skölja sig i munnen, då han plötsligt slungade bort bleckskålen och förtviflad tog sig om kinderna. Han hade åter fått ett anfall af sin förskräckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
