Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ofvan Polcirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kort — hvilka vi för öfrigt utströdde öfver allt, hvar vi
drogo fram — sågo vi dem försvinna bland de knotiga
björkarna.
Och så sätta vi oss att äta middag. Ofvanför bordet
hänger på väggen en mystisk trälåda. Vetgirig, som J.
alltid är, måste han undersöka den, och studsar tillbaka af
öfverraskning och förtjusning. Den är full med rara,
prydliga insekter, uppstuckna på nålar. Holmbomarna inkallas
och tas i förhör. De samlade åt vetenskapsmän i Stockholm
och hade t. o. m. ibland skickat insekter och fågelägg ända
till Berlin. Och om de visste de latinska namnen? Ja, de
rörde sig med Goleoptera och Lepidoptera så ledigt som någon
professor. J. engagerade dem flux i sin privata
vetenskapliga tjänst.
På e. m. satte vi oss i marsch till Kvikkjokk, följande
en god stig, som genom Turistföreningens försorg blifvit
präktigt spångad. Det började emellertid skymma och farten
ökades. Vid 9-tiden kommo vi i språngmarsch fram till
Tarraälfvens strand midt emot Kvikkjokk. Just då skulle
en inföding på platsen ut att ljustra gäddor i den härliga
sommarnatten, och att vi krånglade oss med, var ju
naturligt. Och det ångrade vi icke. Det stilla framglidandet på
de smala kanalerna mellan strändernas vide och björk, som
hängde ut öfver vattnet — den gnistrande stjärnhimmeln
och det flammande, sprakande bålet i båtens för — den
högtidliga tystnaden — det egendomliga och spännande
fångstsättet: allt förenade sig att göra ett oförgätligt intryck.
Sedan vi en stund utbredt bland gäddorna död och
förskräckelse — mest det senare —, gingo vi helt fredligt till
gästgifvargården och lade oss att hvila efter dagens mödor.
Förmiddagen den 25 augusti använde J. att ramla i
älfven. Vi stego sedan gemensamt ned i underjorden, i det vi
i klockarens fuktdrypande källare gjorde ett djärft experiment
att byta om fotografiplåtar i växelkasetten. Trots de särdeles
ogynsamma omständigheterna aflöpte försöket rätt väl. — Och
Kvikkjokks natur? Ja nog är den mycket vacker och leende
och finge man tro alla de entusiastiska lofsångerna i gäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
