Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillbaka öfver högfjällen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och halstrar hastigt några biffar tillsammans med smör i
stekpannan på gästrummets norska kamin — i förening med
färskt bröd, cacao och fet getmjölk den yppersta måltid, jag
kan önska mig! Norska staten har öfverallt utrustat de
egentliga fjällstugorna med bl. a. ett skåp porslin, hvilket den
resande mot några öres afgift eger rätt att begagna —
förmånligt nog, minsann, att slippa skära biff på brödkakor
eller tidningspapper!
Ja, nu skulle vi egentligen vara klara att gifva oss i
väg vidare, upp mot fjället Beskadas (Beskadesj, men på grund
af mulen himmel och tunga skyar afrådas vi derifrån på det
bestämdaste af Strand och lapparne. Det finnes nämligen blott
ett enda ställe, der man kan komma ned från det branta fjället
med ren, och uppstår snöyra under passagen, måste man
derför ligga stilla och bida på fjällvidden, tills man anser
sig kunna träffa på nedfartsvägen. »Se on yx’ pahatunturi»
(det är ett elakt fjäll) — påstår Mikkeli, och sanningen häraf
skulle jag nog senare få tillfälle att konstatera. »Det ser
nok saa sveer Skodde og Snefog paa Fjeldet, skjonner jeg»,
säger Strand, som varit ute och tagit en observation, »men
jeg haaber det vil blive lidt bedre for Dem end for
Ovrigheta, also Fogeden og Löensmanden, der fik bi’e her for
Snefog fem hele Degn i forrige Uge!» Emellertid har
yrvädret snart kommit ned öfver till Gargiadalen, snön står
som en rök fram genom luften, och på Beskådas måtte vara
allt annat än trefligt slik en natt! Bäst att krypa in i
fjällstugan, ty vänta måste man tydligtvis; af fjället synes nu
ingenting alls.
Tolftiden på natten var det blifvet ganska vackert väder,
månljust var det, och himmelen stod höghvälfd med darrande
stjärnor — kallt blåste det, men jag kunde ej upptäcka
något, som tydde på snöstorm längre uppåt platåerna. Väcker
jag derför Mikkeli och tar honom med ut — tyst
begrundande något litet, innan lappen säger sig vilja fara klockan
två. Nå, skönt! Jag somnar ånyo, fast fjällvinden tjuter
kring stuguknutarne, och en stund senare kommer M. och
frälser mig ur ett drömdt, vildt handgemäng med vargar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
