Print (PDF) - On this page / på denna sida - Njupeskärs vattenfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den under år 1889 byggda bron öfver Lemmån. Innan bron byggdes, var man tvungen att något längre ned vada öfver ån, hvilket vid högt vattenstånd kunde vara besvärligt nog. Vi fortsätta vandringen uppför Grönstadsåsen, hvarifrån Njupeskärs fall skönjes såsom en silfverfåra i fjellväggen; passera på en spång öfver Lomsjöån, stiga sedermera uppför »Lomsjöhålla», hvarest vi ändtligen hafva uppnått högsta höjden mellan Heden och Mörkret, eller 250 meter öfver Särnasjön. Nedanför oss utbreder sig nu Fuludalen, och på motsatta sidan det väldiga Fulufjellet. Njupeskärs vattenfall ses nu ganska tydligt, oaktadt vi ännu äro på ett afstånd af minst en mil. Vi börja nu så småningom sänka oss nedöfver dalsluttningen, öfverskrida den längs genom socknen i norr och söder gående stora baslinien samt komma omsider ned till Trollsjön. Då vi hört, att man i Trollvassla, eller den ned till nedre Trollsjön ledande bäcken, plägat hitta perlmuslor, försökte vi under passerandet af denna, att öfverkomma några exemplar, hvilket också efter mycket letande lyckades, men några perlor innehöllo de ej. Från »Trollsjöremmet» erhålla vi en ny anblick af Njupeskär med sin hvita brudslöja viftande för vinden. Vi äro nu strax framme vid Stenvallen (en dryg mil från Bergsvallen). Efter en kort rast begifva vi oss åter åstad, hållande gångstigen åt höger, utför den temligen branta dalsänkningen ned till den 1890 byggda präktiga ridbron öfver Fuluelfven. Vi hafva nu sänkt oss c:a 150 meter; Vester-dalselfven, som här kallas Fuluelfven, ligger alltså 100 meter högre än Österdalselfven vid Särna. Strax innan vi komma ned till bron, passera vi en stor tall, c:a 3 meter i omkrets. Inskriptionen à denna tall berättar, att en viss Jöns Jönsson från Heden, född 1711, under vårfloden 1725 med knapp nöd praktiserat sig öfver elfven på detta ställe. Vattnet skulle då, märkligt nog, hafva nått ända upp till denna tall. — Strax nedom bron utmynnar »den djerfve luftspringarön» Njupan. Efter några minuter ankomma vi till gården »Mörkret», som i parentes sagdt, ej på minsta vis gör sig förtjent af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
