Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifning öfver en resa i Umeå Lappmark sommaren 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hotande ut. Härifrån måste vi ropa på båt ifrån Forsmark,
som låg 1/4 mil längre upp efter elfven. Ingen hörde dock
våra rop. Vi afsköto till och med flera skott, ty B. och E.
hade revolvrar med sig, men allt var förgäfves. Slutligen
lyckades vi få eld på några torra grenar, på hvilka vi lade
fuktig mossa, så att en tjock rökpelare uppsteg mot himmelen.
Det började dock att regna ganska duktigt, så att elden
hotades just att släckas, då vi ändtligen sågo en båt lägga ut
ifrån Forsmark och komma oss till mötes. Båten roddes af
torparen sjelf, som till följd af sin styrka allmänt kallades
Stor-Erik, hvilket namn han äfven gaf sig sjelf. På hans
växt kunde man också se, att han besatt en mindre vanlig
styrka. Kl. 8 e. m. kommo vi till Forsmark och fingo logis
hos Stor-Erik. Denna dag hade vi färdats 3,7 mil. Först nu
kunde vi säga, att vi kommit midt in i de egentliga fjällen.
Den 7 Juli. På morgonen var det mycket mulet och
dimmigt. Det började också snart att regna, så att vädret
var allt annat än trefligt. Klockan 1/2 9 f. m. gingo vi från
Forsmark. »Stor-Erik» sjelf hjelpte oss att bära våra saker,
och han ensam bar nästan lika mycket, som vi alla andra
tillsammans. Sedan vi gått 1/4 mil, kommo vi till Garda-sjön
eller Gardicken, som den kallas, hvarest vi fingo låna
»Stor-Eriks» båt. Härifrån rodde vi till gården Gardvik, hvarifrån
vi måste gå öfver en mårka, som var § mil lång. I
Gardvik lejde vi ännu en karl, som hjelpte oss att bära sakerna.
Slutligen kommo vi till Ajaur, som ligger vid en sjö af
samma namn. Här hade vi ganska svårt att få båt, men då
vi helsade från »Stor-Erik», som antagligen var någon
slägting till gumman i Ajaur, gaf hon med sig fastän ganska
vresigt. Härifrån rodde vi till Rödingfors. Lönnberg hade
förberedt oss på, att vi här skulle få mycket svårt att få båt.
Rödingforsarna hade nämligen en sådan i en liten sjö, som
låg ett stycke derifrån, och vi måste fara öfver denna. Vi
stannade i Rödingfors nära en halftimme för att underhandla
om båten, och efter mycken möda fingo vi äfven låna den.
Ifrån Rödingfors rodde vi ännu ett litet stycke, hvarefter vi
drogo upp båten på stranden och gingo öfver en mårka, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
