Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifning öfver en resa i Umeå Lappmark sommaren 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det regnade ännu. Våra kläder lågo i en vattpöl, som hade
bildat sig på golfvet af det afrunna vattnet, men vi måste
ändå taga på oss dem förstås. Derefter sprungo vi upp i
stugan, hvarest en stor brasa brann. Framför denna sutto
vi och torkade oss, så godt vi kunde. Bonden trodde oss
knapt, då han fick höra, att vi under natten gått ända upp
till toppen på fjället, ty här nere hade det regnat hela tiden,
som om himmelens skyar varit öppna. Kl. 1 voro vi
någorlunda torra, hvarför vi då begåfvo oss i väg från Yttervik.
Regnet hade nu lyckligtvis upphört, men det var i stället en
tät dimma utbredd öfver sjön. Det blåste ganska hårdt, så
att det gick höga vågor, men vi hade lyckligtvis medvind,
så att det gick rätt fort undan. Klockan var 1/2 5 då vi kommo
fram till Tärna kapell, som ligger ganska vackert beläget
vid foten af det låga Laxfjället. Vi gingo genast upp till
prestgården och bådo om logis för några dagar. Pastor
Sundelin tog mycket vänligt emot oss och bad oss vara välkomna.
Vi togo alltså upp våra saker och gjorde oss hemmastadda.
Lönnberg fick under den tid, jag stannade i Tärna, några
mindre arbeten af presten. På qvällen lade jag in de växter
i press, som jag tagit på Rivovardo.
Den 9 Juli. Sedan jag ätit frukost, beslöt jag att
bestiga Laxfjället. Mina kamrater ville dock ej gå med, ty de
tyckte, att vädret var för ruskigt. Det småregnade också
litet, men det var obetydligt. Att komma upp genom
skogsregionen var ganska besvärligt, ty växtligheten var här
mycket frodigare än vid foten af Rivovardo och bestod för
det mesta af Mulgedium alpinurn, Geranium silvaticum och
Aconitum Lycoctonum, hvilka växter mestadels räckte mig ända
upp till axlarna. Vid trädgränsen funnos flera smärre myrar,
på hvilka Argynnis Påles flög ganska ymnigt. Sedan hade
jag ej långt qvar till fjällets topp, hvarest ännu några mindre
snödrifvor lågo qvar. Vädret började nu helt plötsligt klarna
upp, så att utsigten blef ganska storartad. I öster syntes
Rivovardo och dessutom flera andra mindre, nästan snöfria
fjäll. At de andra väderstrecken antogo fjällen större
proportioner, i synnerhet inom norska gränsen. Tärna ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
