Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om Stuguns by i Jämtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från öster och mot vester utbredda dal är, som nämndt, rikt
vattnad af Indals- eller Ragundaelfvens klara vågor samt rik
på källor, ypperligt bete och förträfflig jordmån. Mot norr,
nordost, söder och sydvest skyddas Stugu-dalens fruktbara
jord af breda, delvis egendomligt bildade, men alltid
skogbeväxta berg. En följd af detta skyddande läge blir också,
att de här inhemska löfträden blifva långt vackrare till växt
och finare till virke än söderut växande träd af samma slag.
Så t. ex. torde man hafva svårt att finna så välväxta björkar,
aspar, viden, häggträd, rönnar, furor och granar som just i
Stugun. Säkert är att äfven trädgårdsodlingen här kan lemna
långt bättre utbyte i bär och grönsaker m. m. än i månget
sydligare landskap med mindre skyddadt läge.
För turister och älskare af egendomliga bergformationer
är Stugun med sina skyklädda, delvis branta och
tvärstupande utsigtsberg ett väl besökansvärdt ställe. Fisket och
jakten äro gifvande. Bättre laxöringar än i bergbäckarne
här får man allt leta efter i sjelfva Schweiz. Lägg så
härtill den ytterst rena bergluften, det friska klara dricksvattnet
och framför allt de sällsynt snygga att ej säga superfina
bostäderna med golf ofta hvita som linnedukar, och man skall
förstå, att hvar och en främling, som kommer hit, ej utan
saknad lemnar Stugun.
Med naturens täcka, milda och storslagna allvar
överensstämmer ock folkkaraktären. Gästfriheten är här kanske
större än annorstädes, ehuru denna dygd är vidtberömd i
hela Norden. Sjelfständighet och arbetsamhet samt förlitande
på Gud och egen kraft i lefnadskampen, se där de väsentliga
egenskaper, som framträda hos Stuguns bebyggare.
Egendomligt är emellertid, att en så välsignad ort under
hela 500 år från 1200-talet ända in på 1700-talet ej varit
mer än högst måttligt bebygd. Blott 6 hemmansägare voro
t. ex. kyrkoskrifna i Stugubyn år 1692. Enligt fogdarnes
och en handlings, som kallas Reformation, uppgifter namnes
år 1565 Stugun under namnet »Själstugan» à
Ragundaskogen. Först år 1589 upptages Stugun som särskild
kyrkoförsamling, ehuru blott 5 eller 6 bondfamiljer här funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
