Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om Nordanskär och turistfärder inom Kaliks flodområde samt vattenfallet Lina Linkka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all sin glans. Det berömda, 10 m. höga, Jokkfallet är väl värdt
ett besök, så mycket mer som den 3,2 mil långa resan dit
numera till en väsentlig del (och snart helt och hållet) kan
göras med landsvägsskjuts. Härifrån går landsväg till
Korpilombolo och Tärendö, hvädan de, som ämna sig till Vittangi
eller Jukkasjärvifältets rika, världsberyktade järnmalmsgrufvor
eller till Torne träsk och Norge, mycket väl kunna taga denna
väg. Ännu är dock icke den c:a 12 km långa vägsträckan
mellan Tärendö och den gamla landsvägen Pajala-Vittangi
färdig, men dels är en färd uppför Tärendö älf ingalunda
svår, dels kan man, om man ovilkorligen vill använda
hjuldon hela sträckan, följa landsvägen från Korpilombolo till
Pajala. Däremot måste vi afråda vanliga turister från att
försöka följa Kaliksälfven från Jokk till Tärendö (7 mil), emedan
forsarne på denna sträcka äro ytterst svåra. Där finnas
dock åtskilliga både vackra och vilda vattenfall, och den som
ej behöfver se på kostnaderna, men älskar en äfventyrlig
färd, kan gärna försöka; omöjlig är den naturligtvis icke.
Detsamma kan sägas om Kaliksälfven ofvanom Tärendö: den
är ytterst svårtillgänglig, men i hög grad intressant genom
sina forsar, fall och trånga klyftpassager. Man må dock
ihågkomma, att svårigheterna här, ja redan åtskilliga mil
nedom Tärendö, ökas därigenom, att man befinner sig inom
finska språkets område.
Från Öfverkaliks kan man ock välja en annan långtur
i mera nordvästlig riktning, nämligen efter den bekväma
landsvägen till Gellivare (14,6 mil; se resehandböckerna!)
Många partier af denna sträcka äro visserligen ganska vackra,
men på det hela taget är nog den långa färden något
enformig och tröttande, om man ej afbryter densamma genom
sidoutflykter. För 12—15 år sedan blef man så att säga
tvungen att låta sitt natursinne njuta i fulla drag jämväl på
denna färd. Enär, egendomligt nog, denna landsvägs
byggande börjat uppifrån, vid Gellivare, nödgades man vid resan
från kusten begagna båtskjuts några sträckor förrän man nådde
landsvägen. De härliga passager som man då gjorde t. ex. på
den af täcka, löfrika stränder öfverskyggade, ofta spegelblanka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
