- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1892 /
9

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid kåtaslagningen uppreser man nu först dessa och sammanfogar
dem medelst det starka tvärträdet (a), aulemuora
(haurimuora,
Jukkasj.), som instickes genom ett system af de
nyssnämda hålen, så att det skjuter ut ett stycke åt hvardera
sidan. Sedermera har man att dels påträda på den främre
ändan af det sistnämda de båda saxlikt stälda dörrträden,
uksa-tjakke (u), som upptill äro försedda med flera par
snedskurna hål, dels baktill anbringa en annan stång,
påssjo-tjagge (p). Alla dessa stänger neddrifvas något litet i marken, och nu är ställningen så stark, att en fullviktig man kan, utan
att den vacklar, lyfta upp sig i aule-muoran. Hos de flesta
stammar sammanbindas de bägge åtnårisa något ofvanom
midten genom ytterligare ett tvärträd (v), som kallas vuodjem
(tuårismuora,
Jukkasj.). Mot denna stomme resas sedermera
den 3:e sortens lutande stänger, de smala täkaka (t), hvilkas
uppgift är att uppbära tältduken och gifva den egentliga formen
åt det hela. Dessa äro vanligen litet spetsiga i ena ändan. De
drifvas ned i marken och läggas snedt lutande mot åtnårisa, utom
en, som, då vuodjem finnes, stödjes mot detta. [1] Deras antal
vexlar mellan 12–16. – Återstår kåtans yttre. Vid påläggandet af
tältduken, som består af 2:ne lika delar, hopsydda af kilformiga
stycken, ställer sig lappen bakom kåtan och kastar tyget med
en viss »schwung» öfver hvardera sidan ända fram mot dörröppningen.
Baktill hopfästas styckena genom ett slags decimeterlånga »knappnålar»
af renben [2] (sagge, plur. sakke); framtill
vikas de kring uksatjakke och bindas vid ett par särskilda
täkaka. Materialet är i de bättre kåtarne ljusgrått ylletyg,
annars säckduk, kaffebal, lärft o. s. v. Naturligtvis söker man
få varmast möjliga duk till vinterkåtarna. Kåtadörren består
af ett nästan triangulärt tygstycke, utspändt med tjocka stickor
samt upptill vanligen försedt med ett halfmånformigt, mer
eller mindre utsiradt trästycke (kable). Stundom finnes ett
jämnbredt trästycke äfven nedtill såsom ett slags tröskel (själma),
men vanligen fästadt vid dörren. Denna hänger uti ett vid
kable fästadt tåg; saknas kable, såsom ofta i Jukkasjärvi s:n,
så äro banden fastsydda vid tygstyckets bägge öfre hörn. I


[1] Upptill konvergera
de något mera än hvad som synes å bild 1.
[2] Numera dock ofta af trä eller järn; i södra lappområdena
lära dessa sakke vara komna ur bruk (enligt K. B. WIKLUND).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1892/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free