- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1892 /
15

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iakttages ock följande ordning: öfverst till höger husbonden, så
barnen, så husmodern; till venster i kåten öfverst bättre främmande, så tjänarena och slutligen vid dörren »sämre» främmande. – Kable
eller öfre dörrträdet saknas ofta hos nordlapparne.

Det torde vara obehöfligt att framhålla, att under nomadlappens
oroliga lif förhållanden rätt ofta kunna inträffa, då
han måste ordna sitt »hus» vida mera provisoriskt än som nu
skildrats. Sålunda finner man ibland kåtan slagen helt enkelt
så, att endast ena halfvan af kåtaduken svepts rundt om några
upptill hopbundna stänger. Men dylika tillfälligheter upphäfva
naturligtvis ej regeln.

Tältkåtar med kvarstående ställning. De nomadlappar,
som ej flytta längre sträckor ofvanom skogsgränsen, behöfva ej
föra med sig något särskildt kåtaställ, hvilket, huru lätt det än
är, ändock alltid utgör några renbördor. De uppresa därför
en gång för alla vanligen mycket enkla kåtaställ på de platser,
där de under flyttningarne pläga uppehålla sig. Ej sällan
användas för detta ändamål t.o.m. obarkade björkstörar. –
Det inses lätt, att denna sorts kåtar företrädesvis finnas inom
de sydligare lappområdena, Härjedalens och Jämtlands skattefjäll
samt Åsele lappmark, ehuruväl äfven här »ordentliga» kåtar
finnas.

II. Näfver-, torf- och riskåtarna skilja sig från hvarandra
endast genom den yttersta beklädnaden. Innerst utgöras de af
tätt sammanstälda, barkade, än klufna, än runda, tämligen
smala trän, som motsvara tältkåtans täkaka. Är det en
någorlunda ordentlig kåta, återfinnas alltid äfven åtnårisa såsom
hufvudstöd samt aulemuora, vuodjem, kvistarna på sina vissa
täkaka, påssjorajke o. d. På denna träställning lägges nu
näfver »i långa banor», och först nu blir skilnaden. I en
näfverkåta utgöres yttersta hvarfvet antingen af runda, barkade
eller obarkade trän, som resas så tätt att de riktigt sammanhålla näfret,
eller af flata stenhällar, där det är god tillgång
på sådana. Man borde således skilja mellan trä-kåtar och
stenkåtar, men dessa benämningar kan jag ej erinra mig hafva
hört i bruk. De senare träffas oftast i de sydligare lappområdena
och i regeln något ofvanom skogsgränsen.

En torfkåta skiljer sig från de nu nämda endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1892/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free