Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På fotvandring i lappländska fjällbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödgas göra en lång krok genom att gå efter hundskallet, beslöto
vi ändå att gå fram i antydd riktning och hade efter
någon stunds förlopp uppnått en skogsbacke, där vi träffade
tvenne lappkvinnor, den ena gammal och häxlik, den andra
ung och täck, »stryktäck» förstås! Tsjappes befann sig redan i
full batalj med tre af sina lurfviga anförvandter på längre håll.
Renhjorden betade på kringgifvande marker. Efter att hafva
formerat ömsesidig, mycket hastig bekantskap skiljdes vi åt
just som kvinnorna med höga rop kommenderade hundarne
att samla de kringspridda renarne. Invid en myrsträckning,
där Eriophora och Andromeda nyss börjat vegetera, råkade
vi sedermera efter kvinnornas anvisning den lägerplats, där
nordkaitumlappen Mikkel Marsa residerade med barn och tjänstefolk
i tvenne kåtar. Med i obygden vanlig gästfrihet inbjödos
vi genast att slå oss ner i ene kåten och smaka en tår
kaffe, medan vi redogjorde för, hvad vi voro för ena. Sagdt
och gjordt, snart sutto vi där inne i den behagliga värmen och
språkades vid om ett och hvarje, om betesförhållandena, om
renkalfningen, om hvart byn (en lappfamilj med kåtar, kördon,
hundar och renar) härnäst skulle begifva sig o.s.v. Vägen
till Kaalasluspa förklarade Mikkel vara mycket dålig, hvilket
en af kvinnorna berättat, som varit fram till gårdarne för att
skaffa kaffegrädde och litet mjöl. Då vi nu märkte, att klockan
blifvit rätt mycket, måste vi efter en helt kort rast bryta upp,
synnerligast som ännu öfver en tredjedel af vägen återstod.
Kosan styrdes att börja med fram öfver en vidsträckt,
uppblött myr, där flere arter snäppor och andra vadarefåglar
nyss hade lagt ägg på tufvorna. Denna myr var genomskuren
af flere bäckar, dem vi vadade öfver i forsarne. Efter att
hafva vandrat länge och väl nådde vi därpå Sierkajokk, hvilken
ehuru rätt smal rinner fram med mycket vatten och så
stark lutning, att den danar oupphörliga fall. Just på ett dylikt
ställe, där tvänne klippor sköto ut i vattnet midt emot
hvarandra, skulle vi öfver och det fick gå på vanligt ödemarksvis:
med yxan fällde vi några långa björkstammar, togo en
käpp i hand och slingrade oss på detta sätt öfver till andra
land. Man fick emellertid vara kallblodig under denna passage,
ty de gungande spängerna voro placerade öfver själfva fallhufvudet,
hvadan straxt till höger om oss vattnet dånande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
