Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På fotvandring i lappländska fjällbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skummande ilade ned utför afsatserna. – Tsjappes höll också
en lång, klagande monolog, innan han vågade sig öfver! Vid
stränderna växte Salix lanata, hvilken ut öfver vågorna sträckte
sina nakna armar, här och där kringlindade med trasor af
hoptofvade rottågor. De vackert guldglänsande hängena höllo
nu på att utveckla sig.
Genom ett riktigt moränland med höga åsar och djupa
dalraviner nådde vi ändtligen sent på kvällen en höjd, hvarifrån
vi skådade Kaalasluspa icke just så aflägset. Som vi nu
voro duktigt uttröttade till följd af de gyttjiga myrarne och
snörika fastmarkerna, voro vi också rätt belåtna häröfver. Det
hade blifvit kallt på kvällen; våra genomblöta benkläder fröso,
så att de blefvo styfva, och lappskorna sletos jämmerligen, när
det gällde att passera vattengölar, som i hast öfverdragas med
speglande isrutor, under hvilka vi sågo mossruggarne så som i
drifbänk – det kändes i våra ömma fötter, detta! Till sist
kommo vi i strålande midnattsol, som darrade öfver de snöhöljda
fjällen, ned till Kaalasjaur (Kalix träsk) och träffade i
dettas södra strand en i renskinnsmudd klädd lappsk nybyggare,
som sysslade med att taga upp sina vettar efter att på
kvällen med dessas tillhjälp hafva skjutit flere »allor» (alfåglar),
hvitbukar och viggar. Denne lapp förde oss i en eländig snipa
öfver sjön, som gick öppen omkring själfva byn, Kaalasluspa,
men eljes låg isbelagd. Vår roddare, som var mycket språksam,
berättade, att han varit »lots» (vägvisare) åt Björling på hans
Kebnekaisse-bestigning, samt att han tänkt att gömma sig, när
vi »beväpnade» kommo marscherande på strandbacken, ty han
kunde aldrig tänka sig, att »herrekarlar» voro ute i sådant här
menföre. I ersättning för öfverfarten betingade han sig allenast
litet krut, enär det led mot slutet med hans eget och det nu
var godt om fågel i träsket på aftnarne. Klockan var nu omkring
half 1, hvadan vi hållit på dryga 13 timmar med ungefär
3 1/2 mil, kroken till lappbyn inberäknad. Midnattsolen
spred som sagdt sitt strålande skimmer öfver fjällkedjorna och
det i fonden sig höjande, en gigantisk snöfästning liknande
Kebnekaisse. På norra sidan träsket ligga de fåtaliga gårdarne,
och liksom alla resande togo vi vid framkomsten in i »Fjällborgs
kammare», där emellertid en snickare från Jukkasjärvi
tagit den enda sängen i besittning. Hyggligt nog afstod han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
