Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarutflykt i Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig vara den djupa dalgång, som man har på vänster hand, då
man kommande från sjön begifver sig genom bruket. Dalen,
som genomflytes af en större bäck, utmärkes af sin rika vegetation.
Man har svårt att afhålla sig från att nedstiga i densamma
för att njuta af den vederkvickande svalkan i de väldiga
löfträdens skugga. Här råder skymning midt på ljusa
dagen. Hur frestande det kunde hafva varit att dröja här en
stund och öfverlemna sig åt den vemodiga, halft poetiska
stämning, hvari denna anslående natur var egnad att försätta oss,
måste vi dock omedelbart gå vidare för att till kvälldags hinna
Stora gästgifvaregård, belägen nära ½ mil från Guldsmedshyttan.
Vi togo vägen öfver Stripa, ett under Guldsmedshyttan
hörande bruk med ansenliga grufvor, fabrik för kulor
och hagel m. m. Härifrån går en rutschbana till Guldsmedshyttan
och järnväg till Stora.
Präktig är från Stripa utsikten öfver sjön Rossvalen med
sina odlade stränder och kringliggande bergsbygd. Hvad som
dock mest tilldrog sig vår uppmärksamhet härstädes var en
gammal gruföppning af ansenligt djup, å hvars botten såsom
i en underjordisk värld träd och plantor grönskade så skönt
och inbjudande, att man frestades kasta sig dit ned, då man
nyfiket böjde sig utöfver de branta klippväggar, som begränsade
detta lilla paradis. Äfven besågo vi åtskilliga af brukets
verk och inrättningar. En ung förvaltareson erbjöd sig att
vara vår ciceron; såsom sådan var han den bästa vi kunde
önska oss. Han följde oss till vägs till Storå, där vi togo
in i den välbygda och välbelägna gästgifvaregården. Här
funno vi rum redan iordningstälda för vår räkning, tack
vare välviljan och omtänksamheten hos våra nyförvärfvade
vänner i Linde, hvilka per telefon ombestyrt detta. Rum
måste nämligen här på förhand beställas, enär platsen endast
är s. k. skjutsstation. Här hvilade vi således ut efter
dagens mödor, sedan vi superat under den flödande munterhet
och med den friska aptit, som är vandrande turisters särskilda
monopol.
Dagen därpå skulle, såsom vi planerat i Linde, användas
för en färd till den för sin fägring beryktade Bångbrodalen.
Vi begåfvo oss därför till Storå järnvägsstation (vid
Frövi–Ludvika-banan), försågo oss med tur- och returbiljetter, stego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
