Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket är det bästa och angenämaste. Dock måste turisten, så
länge han befinner sig inom Ekshärad, vara försiktig, ty angränsande
socknars befolkning är af den mening, att »Ekshäringen»
är sniken och opålitlig, grälsjuk och pockande. I fall detta
är händelsen har det föga betydenhet, ty snart är man inne i
Nysocken, där folket har godt lof om sig, ehuru det beskylles
för enfald. Vidare kommer man till Dalby eller nordligare delen
af Vermland. Färden genom Vermlands älfdal är tidsödande,
men egendomlig. Man befinner sig alltjämt på dalens
botten och utmed älfstranden. Utsikterna äro emot öster och
väster inskränkta, men vid en eller annan krökning af vägen
vidgas de emot norr och söder, och man befinner sig uti ett
landskap, hvars motstycke endast återfinnes längre mot norden.
Det är något man ej tänkt sig och ej sett, men något som förtjänar
att ses. Trakten vid och omkring Dalby kyrka och det
en mil därifrån aflägsna Ofvansjö äro, glanspunkterna. Där är
dalen icke så trång och där ser man mäktiga bergåsar, hvaraf
Branäsberget intager hedersrummet. Äfven Dalby är kändt sen
gamla tider, och Dalby kyrka anses såsom en af de äldsta i
Vermland. Efter digerdöden sägas några munkar här slagit sig
ned, troligen för att beskatta de pilgrimer, som här färdades
fram på väg till St. Olofs graf i Trondhjem. Sagan bestyrkes
af legender och de munkmålningar, hvarmed kyrkan till nyare
tider var prydd, samt af funna rökelsekar, offerkistor och å
väggen hängande munkekläder. Dalby folket bibehöll tills för
20 à 30 år sedan sin nationaldräkt, hvilken beklagligen nu till
en stor del försvunnit och därigenom förminskat den uppmärksamhet
och det intresse, som den tiden väckte hos främlingar.
Dalbykarlen är reslig och kraftfull och sin nationaldräkt
uppbar han med god hållning och en i ögonen fallande värdighet.
Nya tider, nya seder hafva icke verkat fördelaktigt
på detta fordom så egendomliga folk.
Längre upp än till Dalby och Ofvansjön torde turisten icke
finna något, som ersätter besväret. Vid Ransby går landsvägen
öfver älfven till Finnskogarne och vidare västerut till Norge,
och söderut till Hvitsand och Fryksände. Vägen är lång och
besvärlig [1]. Finnarna hafva blifvit svenskar. Jorden är nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
