Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordingrå i Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de i Norrland vanliga träden; lönn, lind och hassel finnas
dock på ett par ställen. Jorden är ovanligt bördig, så att här
trifvas en hel del växter, som man eljes träffar först längre i
söder; somliga rätt sällsynta finnas.
Sjöarna äro i allmänhet helt små; de största äro Vågsfjärden, Weda- och Omnesjöarna. Vågsfjärden, den största och
vackraste, vid kyrkan, har en sträckning af 1/4 mil i flera riktningar och eger fem holmar af hvilka Prestön är den största. Insjöfiske idkas ej i allmänhet i någon stor utsträckning, ehuru
sjöarna äro mycket fiskrika. Djupt in i landet sträcka sig betydande hafsfjärdar.
Redan i forntiden var Nordingrå bebygdt, hvilket bevisas
af befintliga ättehögar och stenkummel. Härför talar äfven
den uppgift, som Abrah. Abr:son Hülphers i sina år 1780 utkomna samlingar lämnar, om en runsten på Paddtjärns utjord
under Saltsåkers by. Numera vet dock ingen hvar denna runsten finnes. En sägen berättar, att socknen blifvit befolkad från
Estland; några säkra bevis härför gifvas icke, men såsom sådant anföres befolkningens skiljaktighet i lynne från nästgränsande församlingars, dock mera förr än nu. Såsom utmärkande
för Nordingråborna i forna tider var processlystnad och envishet, egenskaper, som tyvärr ej heller nu äro främmande för
desamma. Men äfven bättre egenskaper gifvas; gästfrihet och
välvilja äro urgamla svenska dygder, som äfven här trifvas.
Folket utmärker sig för öfrigt för ett jemförelsevis raskt och
hurtigt sätt, som nog torde härleda sig af dess vana vid sjön,
då större delen deltager i hafsfisket, som jämte åkerbruk är
församlingens hufvudnäring.
Församlingens kyrka, invigd år 1829, äger ett gammalt
krucifix af förgylld koppar och ett gammalt dyrbart altarskåp,
som, enligt sägen, för att tala med Skoklosterspråk, »räddades»
i Tyskland under trettioåriga kriget.
För turister, som vilja besöka Nordingrå, göres förslag till
följande tur.
Från Hernösand reser man med en af ångarne »Köpmanholmen» eller »Ullånger»; färden upptar 2 l/2 timme genom skärgården till Häggviken, socknens förnämsta ångbåtsstation. Inloppet hit är mycket egendomligt, sammanträngdt, som det är,
till ett smalt sund, endast några famnar bredt, mellan tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
