Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På sista föret öfver Herjedalsfjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beryktade skådeplatsen för massnedskjutandet af renar under
de senaste åren. Björkstammarna, hvaraf kojan varit uppbygd,
hade för länge sedan murknat och fallit ihop och torfven,
hvarmed den varit betäckt, torkat sönder och rasat ned genom
springorna. Dörröppningen gapade utan dörr och genom densamma
såg man den ena halfvan af det forna golfvet betäckt
med högt, vissnadt gräs från fjolåret, under det den andra halfvan
täcktes af en snödrifva, som fyllde kojan ända upp till rökhålet.
Eldstaden syntes icke; den var försvunnen under snön.
Från sjöarna följde vägen Annån uppåt dalen i en typisk
björkregionsnatur mellan täta björksnår, och utefter små rännilar, som
slingrade sig fram genom trassliga, hopsnärjda videbuskar. Snön
ville emellertid icke bära hästen och man var derför tvungen
att sätta på honom ett slags märkvärdigheter, som kallades för
trygor, fyrkantiga brädlappar, som bundos under hofvarna och
voro försedda med ett par tvärribbor, för att de inte skulle
halka. Och så sattes maskinen i gång igen. Det såg verkligen
löjligt ut, när hästen klampade på med de där bihangen
på fötterna, men bra gick det. Märkvärdigt lät det också –
någonting à la hjulångbåt eller tröskning med slaga eller två
träskoförsedda pojkar, som gå i otakt.
Vi hade nu kommit ur björkregionen upp på en skoglös
fjällslätt, den s. k. Meflon. Annån hade vi kommit öfver utan
vidare äfventyr; vi hade annars varit rädda för att den skulle
gå öppen. Här uppe började nu lemlar visa sig. Under vintern
hade de varit mycket talrika i skogarna, men nu försvunnit
därifrån, men på fjället funnos de ännu kvar i stora
skaror, skrikande och pipande öfverallt, hvar man gick. Förfärligt
argsinta – kunna de icke komma undan, sätta de sig
till motvärn mot hvem som helst, huggande och bitande i allt,
hvad man sträcker mot dem. – Så gick det så småningom
åstad utefter Meflon. En af Ljungdölingarna berättade, ackompagnerad
af trygornas enformiga klappande, en rysansvärd historia
om, på hvilket nedrigt sätt en Ljungdalspojke hämnade
sig på en gynnad rival. Denna historia passade emellertid föga
ihop med den storartade natur vi här hade rundt omkring oss.
I öster höjde sig Annåfjällen öfver oss; i söder och sydväst
syntes fjälltopparna på gränsen mot Dalarne och Norge; mot
väster sträckte sig fjällslätten väl ett par mil bort och afslutades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
