- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1892 /
194

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rundresa i Norrbotten 1891

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mig obekant. Samma år skickades Baron Erik Fleming dit
för att låta bearbeta fältet. Verket drefs för kronans räkning
till år 1646 med en årlig tillverkning af 2 à 300 lödiga marker
silfver utan bly.

Grufvorna öfverlämnades nu till Piteå borgerskap, som
fortsatte grufdriften till Augusti månad 1658, då norrmännen
under kriget med Danmark inföllo öfver gränsen och uppbrände
alla byggnader såväl vid Nasa som vid Silbojokks hytta.

Grufvorna lågo sedan öde i 112 år till 1770, då ett bolag
bildades, hvilket inmutade fältet. En ny smälthytta anlades
vid Adolfsström vid Laiselfven, 6 mil från grufvan. Verket
drefs lamt och öfverlämnades snart till en notarie Fredrik
Jonsson. Men som denne ej uppfyllde sina förbindelser, upphäfdes köpet, och år 1801 sattes en major Staël von Holstein
i spetsen för arbetet. Han fortfor med sin befattning till slutet
af år 1806.

Efter denna tid hafva grufvorna flera gånger inmutats af
olika personer. För närvarande innehafvas de af ett konsortium, bestående hufvudsakligen af Pitebor. Med anledning af
en beslutad försäljning af grufvorna hafva delägarne i slutet
af 1891 råkat i en process sinsemellan, hvars utgång ej kan
förutses, i synnerhet som en tredje person, som har en säker
trumf på hand, tillkommit som part.

En kyrka för gruffolket uppfördes vid Nasa omkring år
1640, och prest anställdes därstädes. Vid östra delen af gruffältet synas ännu i dag några lämningar efter en stenmur, som
omslutit den forna lilla kyrko- och begrafningsplatsen.

Efter slutade arbeten på Nasa var tiden inne att skiljas
därifrån. Den 30 juli på morgonen gick Bremberg tillbaka
till Arjepluog. På eftermiddagen samma dag öfverraskades vi
af ett oförmodadt besök af vår vän »turisten», som från Mo i
Ranen gjort en afstickare hit upp på 7 mil för att besöka oss
i ensamheten. T.f. bergmästaren Carleson, som kommit till
Näsa öfver Mo, och jag hade kommit öfverens att taga hemvägen öfver Saltdalen i Norge och Sulitälma. Sedan vi från
riksröset N:o 227 på toppen af Nasa bespejat landet och funnit,
att en slät dalgång, Lönsdalen, sträckte sig norrut mot Saltdalen, beslöto vi oss för att taga denna väg. Tre bärare anskaffades, bland dem en lapp, som därjämte skulle tjänstgöra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1892/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free