Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommartur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Topelius har sannerligen på ett kvickt, bra sätt uttryckt
detta fridlösa något, som gör de stora turisthotellen så odrägliga för den verklige turisten. Kinnekulle hotell går ännu åtminstone någorlunda fritt för denna beskrifning, dock fruktar
jag, att äfven här utvecklingen pekar hän i nämda riktning.
Kanske intrycket var tillfälligt. Vid vår ankomst vimlade
där af resande, både svenskar och utländingar, af hvilka en
del i hotellets ekipager åkt från stationen, en del kommit
med båt.
Sedan vi, d.v.s. mitt turistsällskap, fått litet mat, lämnade vi hotellet, och slogo oss ned på en skuggig gräsmatta i parken. Vi hade naturligtvis en hel hop att berätta för hvarandra om de äfventyr, vi upplefvat, sedan vi skildes på morgonen. Gossarne voro hänförda öfver alla de blommor på så
och så många »påäng», dem de funnit; jag med mina olycksbröder eller rättare olyckssystrar voro betydligt uppkryade af
marschen från stationen, och då våra fötter hållit sig i skinnet
d.v.s. skinnet på dem hållit, kände vi oss morska och beredda att slå ihjäl enhvar, som vågade knysta något om »uppgifven turistära».
Herr S. med sin kohort, hvilka gått via Husaby, voro så
högfärdiga öfver sina bedrifter, att det tydligen var anlagdt på
att alldeles förkrossa oss stackare, som å vår sida absolut inte
ville erkänna något det minsta storartadt i att gå miltals vilse,
bli utan frukost, genomblötas af regn, lera ned fötterna, fly för
allehanda vilddjur d.v.s. kor och grisar, klättra öfver 72
gärdesgårdar m.m. Hvad vi däremet med jämnmod och
t.o.m. glädje hörde, var deras berättelser om det de sett i
Husaby, den på forntidsminnen kanske rikaste punkt i Sverige.
Där hade de varit vid den väldiga ruinen efter biskopsborgen,
vid Olof Skötkonungs graf och vid Sanct Sigfrids heliga källa,
där konung Olof döptes. De hade äfven varit inne i den märkvärdiga kyrkan, om hvilken en gammal inskrift förtäljer, att
NÄR ETT MEDH NULLER TWÅ OC ETT THERTIL BLIR SKRIFFWET
ÄR RETTA ÅHRATAL NÄR KIYRKAN GRUNDAD BLIFFWET.
Det intressantaste de sett påstodo de var ett vigvattenkar,
å hvars lock Eva fanns afbildad nära ena kanten. På deras
fråga, hvar Adam fanns, gaf kyrkvaktaren den upplysningen att
»Eva ä nûstrûken (= nymålad), men Adam han ä långesenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
