Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommartur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På aftonen togo vi en promenad ned till sjön, hvarvid vi
i förbifarten besågo Råbäcks och Hellekis slott. I synnerhet
är det förstnämda, som äges och bebos af baron Klingspor,
magnifikt. Beundrande vandrade vi genom den terrassformigt
anlagda trädgården med sina härliga blomsterkullar, äpple-,
päron- och valnötsträd, sina öfverallt spelande fontäner, sina
drifhus, där persikoträden dignade under massor af frukt, och
kommo slutligen ned till den märkvärdiga ihåliga eken. Vi
voro 11 (säger elfva) fullvuxna personer inne i eken på en
gång. Inte kunde vi precis dansa français där, men rum fingo
vi i alla fall.
Vi fortsatte vägen härifrån ned till Hellekis hamn. Där
satte vi oss på några stenblock ute i vattenbrynet. Kvällen
var så stämningsfull. Det är så tyst och sjön nästan spegelklar. Blott en och annan mjuk dyning smyger sig in mot
land och lägger sig till ro bland strandbäddens fina grus. Några
af flickorna sitta och rita figurer i sanden med spetsen af sina
parasoller eller se utåt sjön mot horisonten, där vattnet och
himlen skära hvarandra. De se mycket tankfulla ut. Jag
ligger bakåtlutad mot en klipphäll, röker en cigarr och är glad
att slippa tänka. Fröken A. har samlat några hvita kiselstenar och kastar då och då en sten mot en mörk punkt på
vattenytan några alnar från strand. Herr S. står bakom henne.
Ehuru han ingenting säger, är han tydligen högt intresserad
af målskjutningen. En fiskare kommer roende, och vi höra
det jämna knarrandet från årtullarne långt innan vi i den tilltagande skymningen se själfva båten. Han lägger i land just
där vi sitta. Vi köpa af honom alla hans fiskar – icke gäddor
eller aborrar – utan orthoceratiter, underliga, hornlika, förstenade »fiskar» från urtiden, dem gubben samlar i kalkbrotten
och säljer till turister. Oss gjorde han därigenom plötsligt
stenrika. Därpå rodde han vidare. Hans båt tager sig för oss
nästan ut som ett jättelikt spöke, förstorad som den ter sig i
den mjölkhvita dimman, som uppstiger ur sjön och blandar
sig med mörkret. Hvad det kan ligga för en stämning öfver
en sådan afton.– – –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
