Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommartur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barrträden och skogsblommorna. När vi kommit ett stycke
förbi Remmingstorps vackra herrgård, vika vi af från vägen
och in på en stig, som längs kammen af en brant ås för rakt
åt Öglunda till.
Här är naturen storslagen. Framför oss reser sig Billingen
med sina gröna lider och lodräta, svarta stup. Åsen, på hvilken
vi vandra, är hvass som en knif och stiger direkt upp ur sjöarne,
på ena sidan Emten, på den andra Flemmsjön med sina otaliga uddar och holmar öfverväxta med hvitstammiga björkar.
På andra sidan åsen fortsatte stigen först ned i en djup dal
och så upp till en högt liggande bondgård i Slättäng. Som
klockan var 10 på kvällen beslöto vi, att om möjligt taga nattkvarter här. Med stormsteg ila vi uppför backen. Gubben
med sin gumma stå i dörren till stugan. De ha sett oss redan,
då vi voro nere i dalen, och undra väl, hvad slags följe vi äro.
Följande dialog utspann sig:
»Godkväll, godkväll, kan vi få natthärberge här hos Er?»
– »Natthärberge … ja … så … men hvarifrån kommer
harrskapet?» –
»Vi kommer från Kinnekulle, ha gått hela dagen, ä’ trötta
och hungriga, och därför tänkte vi be, om vi kan få bli här
öfver natt?»
- »Har I gått ifrå’ Kinnekulle och hit; I har le rå’
te åka?»
»Visst ha vi gått; det är just det, som är roligt: Vi hade
inte åkt, om di än hade bjudt oss på skjuts. Men säg nu: Kan
vi få bo här i natt?»
- »Åh … jo … jaha, dä’ ä långer väg ifrå Kinnekulle;
har ho, fröken, gått med?»
(Fröken S-g:) »Visst. Men säg, I ger oss väl litet kvällsvard och låter oss få ligga här öfver natt?»
– »Legga här! – må dä - vell harrskapet dä. Jaså I
har gått hela den långe vägen frå’ …»
»Ja visst vill vi bo här; I kan ej tro, hur tacksamma vi
vore för det!»
– »Dä ä la mest tre mill te Kinnekulle … jo nog kan
harrskapet få bo här, men då får I besinne att vi ä fattimansfolk, som inte har’et så, som I nog ä vanda till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
