Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stegeholms slottsruin vid Vestervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det, som om slottet från äldsta tider utgjorts af ett stort torn
med tjocka murar och i flera våningar, försedt med små fönster och öfverst en krans af tinnar. Omkring tornet funnos
mindre trähus afsedda till boställe för besättningen, uthus m.m.,
och det hela omgafs af en ringmur eller pallisader. I fråga
om slottets olika afdelningar nämnas i medeltidshandlingar
»stugan», »förstugan» eller förrummet, »härberget» och »kammaren», »frustugan» samt »borgstugan», som utgjorde samlingsrum för besättningen, samt flere större källare. Dessutom
funnos där, enligt Hans Brask, tvenne katolska kapell. Stall
och ladugård voro uppförda å Norrlandet, norr om holmen.
Slottets armering utgjordes i början af 1500-talet, enligt en
inventarieförteckning från denna tid, af tillsammans 12 artilleripjeser.
Icke heller känner man närmare, hur slottet i en senare
tid, efter de många ombyggningarne, sett ut. Det uppgifves dock hos en författare (d:r Sivers), att i grefve Hans Kristoffer
Königsmarcks och hans sons tid i stället för det gamla slottet ett »grefveligt, högt och präktigt palais utaf sten» blifvit uppfördt. Detta slott var detsamma, som danskarne brände 1677. Å en teckning från 1756 synes slottet som en hög ruin med delvis behållna fönsteröppningar, samt ett högt torn vid ruinens södra sida. Nu mera utgöres slottet af snart sagdt endast en stenhög.
Under 1700- och in på 1800-talet har Stegeholm användts
för hvarjehanda ändamål, såsom skeppsvarf, tjärhof, upplagsplats för ballast m.m. Först för ett 10-tal år sedan började
man allvarligen tänka på att förskaffa den minnesrika holmen
ett värdigare utseende, och sedan riksdagen och regeringen
ingått på en framstäld begäran, att staden måtte få förvärfva
eganderätten till densamma, grep man under hösten 1886 verket an. Staden öfverlät sin rätt under en tid af 40 år till
»Sällskapet för Vesterviks försköning» och detta sällskap, som
dock knappast haft att förfoga öfver andra medel än de, som
genom insamling, basarer och dylikt kunde anskaffas, har
under denna tid nästan åstadkommit underverk å den förut så
ruskiga holmen. Den har rundtom försetts med strandskoning
af sten, en ansenlig mängd matjord har påförts, gräsplaner
hafva anlagts och en mängd träd och buskar planterats m.m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
