Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bland högfjällens växtvärld (med sexton illustrationer), af Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pistillen i samma blomma. t)etta sistnämnda sätt skys i
allmänhet inom växtvärlden, liksom syskon äktenskap bland
människor, och inafvel bland boskap. — Det undvikes på
mångfaldigt sätt; genom blommornas färgprakt lockas
insekterna, genom honungens makt drifvas de till att,
gynnade af många blommors egendomliga byggnad, göra tjänst
som öfverförare af det frömjöl, som fallit på deras rygg eller
sopats af på deras ben, till en annan blommas pistill, hvilken
i denna träffar just samma ställe af deras kropp. Bland
insekterna är det flugor, humlor — inklusive bin — och
fjärilar, som göra kärlekstjänst åt blommorna, och åt hvilka dessa
i gengäld offra sin honung och ibland äfven en del af sitt
frömjöl. Hvar och en af dessa insektgrupper besöka också
endast på visst sätt byggda blommor; på den grund talar man
om flugblommor, humleblommor och fjärilsblommor. — Då
sålunda en stor del växtarter, för fram alstrandet af en duglig
afkomma, synes vara bunden till insekterna, ställer sig frågan:
hur går det då för växtvärlden uppe bland högfjällen, där
insekts världen är så fattig och så föga rik på former?
I största korthet skola vi söka svara på denna invecklade
ännu endast till sina hufvuddrag utredda fråga. — För den
kortlifvade insekten likaväl som för vandraren uppe bland
fjällen är det blommornas storlek, form, färg och lukt som
verka afgörande vid valet. Man har också trott sig kunna
säga att växterna här täfla med hvarandra i färgprakt och i
blommornas yppighet och mängd för att locka till sig fjällens
fåtaliga fjärilar och flugor.
Det är af formen på blomman som vi kunna sluta om
den skall räknas bland dem, för hvilka vinden gör tjänst som
frömjölsöfverförare eller bland dem, som fika efter lätta fjärilars
gunst. Man har beräknat att t. ex. bland Skånes 1,089 fröväxter
25,5 °/o skulle vara att räkna till de förstnämda eller de så
kallade vindblommorna, under det att 33 °/o af Finmarkens
501 arter höra till den senare gruppen. Det ovedersägliga
faktum att vindblommorna tilltaga ju högre upp man kommer
på fjällen och mot Norden, kan dock ej med bestämdhet sägas
bero endast på den alltmer aftagande möjligheten till
befruktning genom insekter (af Skandinaviens ungefär 14,000 kända
insektarter finnas endast vid pass 2,f>00 i dess arktiska del).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
