Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland högfjällens växtvärld (med sexton illustrationer), af Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsten att utbilda sig till fjällväxter. Liksom i de gamla
byame boskapen drefs samman till en flock på torget innan
den gick ut på allmänningen, så samlades på mellersta
Tysklands och Rysslands slätter vid istidens höjdpunkt hela
fjäll-floran från norr och söder; den blandade sig på de ödsliga
sibiriska slätternas stora allmänning med Altais och
Central-asiens former. När sedan i andra tider isen smälte och
årsiso-tbermerna ånyo flyttade åt norr, följde fjällfloran efter. Till
sist blef det den också för varmt på den förra hemvisten nere
på slätterna och sambandet hade åter brustit mellan de olika
floroma. De fjällväxter, som dragit upp på Alperna, blefvo
isolerade på dessa berg, våra egna hänvisades att föra sitt
själf-ständiga lif uppe på de fjällvidder, där vi nu känna dem.
C c/rCutiM
’ (str
A.FC
, 7 S k ¿c-yyjc
Fig. 16. Fossila blad af Dryas oetopetala och Betala nana funna
i en lera i Skåne. Nat. storl. (Efter Natiioust).
Att så varit förhållandet är ingen lös hypotes, utan ett
fullständigt bevisadt faktum. Det har nämligen lyckats den
svenske forskaren, professor A. G. Nathorst, att på en mängd
ställen i Ryssland, Tyskland, England, Danmark, samt hos
oss i Skåne m. fl. ställen finna ännu bibehållna blad af
polar-viden (Salix polaris, reticulata, herbacea), fjällsippan (Dryas
oetopetala; fig. 16), fjällsaxifragor m. fl. fullt typiska
fjäll-arter i leror, som bildats under den tid de vuxo i de nämnda
länderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
