- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1893 /
35

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Bydalens turisthyddor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

garrer och diverse varor till af turisthyddornas ägare fastställda,
billiga pris (upptagna å ett anslag). Hon tillagar dem och
ombesörjer serveringen.

Den andra turisthyddan ligger några steg högre upp och
är riktigt vacker. Ritningen därtill är, efter norskt mönster,
utförd af arkitekten A. Bugge i Sundsvall. Det är en åsstuga
af rundt, barkadt timmer med en stor sal och tvänne sofrum.
Till salen och det ena sofrummet kommer man genom en
veranda, till det andra sofrummet, å loftet, uppför en trappa.
Allt därinne är i gammal stil. Bänkarne äro af klufvet
timmer. Klädhängarne utgöras af träpinnar, inslagna i stockame.
Ventilerna äro de mest okonstlade: trälådor med skjutstycken
af träd, att öppna och stänga med — precis som en vanlig
skjutlåda. Dörrlåset är en träklinka med en träpinne som rigel.
Allting är stilenligt.

Träet till turisthyddorna — som ha inalles 24 sängplatser

— är skänkt af Tunadals bolag.

* *

*



Sedan vi hvilat ut oss en natt, är det tid att bestiga Drommen.
(Den, som har brådt, kan ju göra bestigningen samma dag, och
det ledigt). Vi ro öfver By dalssjön och följa sedan, så långt
skogen räcker, de röda märkena i björkarne. Till toppen nå vi
utan ansträngning på 1 V2 timme. Hvilken tafla ha vi här ej
framför ossl Hela Jämtland ligger framför oss och ler.
Kyrkorna glimma i solskenet, slätterna grönska, och öfver
Storsjö-våg ila båtarne framl Vi skrifva våra namn i turistboken på
högsta punkten och vandra så neråt Dromskåran till för att
tala vid j>Dromsgubbem>, d. v. s. lyssna till det utmärkta ekot.
Under tiden berättar en af våra följeslagare några sägner om
Dromsjätten.

Det var en gammal jätte som ägde Falu grufva och
Oviks-fjällen. Han hade två barn, en son och en dotter. Sonen, som

— enligt lag i jättevärlden — skulle ärfva dubbelt mot
dottern, fick Oviksfjällen, som alltså innehålla dubbelt så mycket
rikedomar som Falu grufva, dotterns arfvedel. Ja, inte nog
med det: sonens arfvedel befanns vara för stor, hvadan den
af-delades, och därigenom uppkom Dromskåran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1893/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free