Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Vimmerby till Stockholm i kanot (med två illustrationer), af J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi kände oss likväl stolta öfver vår framgång, paddlade fram
med lif och lust och kommo efter en stund ut på sjön Krön.
Förbi de första tvänne öarne styrdes kosan och strax därpå
lade vi till vid Klämsö.
Efter ett uppfriskande bad gjorde sig behofvet af föda
kännbart, och nu skulle vår köksattiralj profvas. Den utgjordes
af ett s. k. skogskök, bestående af en kastrull, i sig
inrymmande stekpanna, kaffepanna, två tallrikar, två bägare, allt af
förtent järnbleck, samt en trefot. Till allt detta kom äfven
en särskildt inköpt spritlampa. En omtänksam moder hade
kokat ur metallsmaken på alltsammans, innan vi foro
hemifrån, så nog voro »grejorna» präktiga! Hvad skulle nu först
kokas? Choklad är lätt tillredt. I ett nu var det färdigt; vi
fyllde våra bägare och gingo löst på hvar sin Vimmer by kringla.
Konstig smak på kringlorna, eller var det något fel med
chokladen? Omöjligt, kokt i vårt oförlikneliga skogskök 1 Men
snart gick sanningen upp för oss, enkel och osminkad.
Skogs-köket, vår stolthet och vårt hopp, smakade metall från och
med kastrullen allt ned till bägarne. (Denna bismak minskades
likväl betydligt under resan och var slutligen knappt
märkbar, men en olägenhet, som ej försvann, var att både tallrikar
och bägare voro allt för små). Vimmerbykringlorna förtärdes
utan chokladens tillhjälp, och sedan vi diskat, stego vi i
kanoterna och begåfvo oss af från ön.
Enär en gynnande vind blåste satte jag segel och seglade
inom kort ifrån min bror, som ännu ej hade rundhult och
segel i ordning. I brusande fart passerade jag öfver ett
sand-ref, som tycktes sträcka sig mycket långt ut från västra
stranden, och hvilket låg så nära vattenytan på det ställe, jag for
öfver detsamma, att rodret (hvilket går djupare än kölen)
lyftes upp ett ögonblick. Jag gick därefter i lä bakom en
holme för att invänta min bror, som med svetten i pannan
anlände dit efter en stund. Förledd af min broderskärlek (och
min obekantskap med farleden) tog jag ned segel, och vi
paddlade vidare i sällskap, tills vi hunnit förbi bron, som vid den
smalaste delen sammanbinder sjöns båda stränder, men då
vinden alltjämt ökades, satte jag åter segel och tog bror min
på bogsering, och Oaktadt jag hade ett ref intaget fingo vi
dock vanlig paddelfart. Tiden användes af min broder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
