Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Vimmerby till Stockholm i kanot (med två illustrationer), af J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram. Vi lade oss stilla vid vasskanten, medan bror min
började afteckna densamma, men ett litet regn förmådde oss att
fortsätta fram till Horn, sedan han nätt och jämt fått
tornspiran färdig.
Här slutar med ett större vattenfall den fria och obundna
delen af Stångån, som härifrån allt ned till Roxen är
kanaliserad, hvarför ock Horn utgör ändstation för de ångbåtar, som
trafikera Kinda kanal från Linköping och Norsholm.
Vi skrefvo nu bref och lade på posten, inköpte några glas
i en af de många handelsbodarne och begåfvo oss åstad att
leta efter häst och vagn för att forsla kanoterna förbi fallet,
ty det var för lång väg att bära dem, då ån är afspärrad
genom stockar en god bit ofvanför Horn. Vi träffade helt
oförmodadt på vår förra skjutspojke och kommo lyckligt förbi
själfva fallet, som är ganska högt och vattenrikt, och efter
en stund flöto vi åter på Stångån, ätande vår lilla frukost, som
vi framdukade på luckorna framför oss, och kl. 1 kommo vi
ut på Åsunden.
En stark motvind blåste, hvaraf farten blef ansenligt
förminskad, hvarjämte ett lätt regn började falla, som nödgade
oss att påtaga våra regnrockar. Vi paddlade dock oförtrutet
ungefär en mil mot den allt mer tilltagande vinden, som snart
öfvergick till full storm, men då vi endast tum för tum kommo
framåt och dessutom snart sagdt hvarje våg stänkte upp på
däck och endast hindrades att komma in i sittluckan genom
våra regnrockar, som nedtill omslöto luckekarmarne, beslöto
vi att gå i land for att hvila ut i förhoppning, att vinden
skulle mojna. Ofta gäckas de mänskliga förhoppningarne, så
ock i detta fall, ty då vi, efter att hafva intagit vår middag,
för första gången bestående af polenta, hvilken rätt, än kokt
med mjölk, än med vatten, sedan var vår hufvudsakliga föda
under resan, framåt kvällen åter begåfvo oss ut, var blåsten
nästan våldsammare än förut, ja, ofta vickade kanoterna ganska
starkt, när blåsten, som kom något från sidan, grep i det
upp-lyftade paddelbladet, och vi måste mångenstädes för att komma
fram ligga framåtlutade som en skridskoåkare.
Efter några timmar mojnade dock vinden. Vi gingo i
land på en liten holme i öfra Åsunden och buro upp
kanoterna på en 12 fot öfver vattnet liggande klippa, den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
