Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Vimmerby till Stockholm i kanot (med två illustrationer), af J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ping, och då vårt sluskiga utseende med korta vida
regnrockar och slokiga hattar i det rådande mörkret måtte hafva
tett sig föga förtroendeingifvande, lyckades vi blott med
svårighet få vagnen att stanna. Med några ord upplyste vi om
vår beklagansvärda belägenhet och erbjödos genast välvilligt
att tillbringa natten hos fabrikör Holmgren, hvars fru och
dotter befunno sig i vagnen. Vi gingo snart till hvila och
insomnade genast, men intrycket af dagens färd var så starkt,
att både jag och min bror drömde förvirrade drömmar om
kanoter, slussar och nattläger, och jag mins särskildt, att jag
tyckte mig ligga i kanoten ini rummet och fundera på, huru
vi skulle få ned den utför trappan.
Vi vaknade tidigt, inbjödos att kvarstanna till frukost, och
efter att hafva uttryckt vår tacksamhet för visad gästfrihet
gingo vi for att ställa slus3vakten till svars för sin vägran att
öppna. Denne ursäktade sig med, att han ej tordes öppna
dörren under mörkret, enär en hel del löst folk ströke omkring.
Vi trodde honom, ty på kvällen hade vi sett några misstänkta
ruskiga manspersoner stryka omkring, men de hade smugit
sig bort vid åsynen af våra föga elegant utstyrda, mer än 6
fot långa gestalter. De trodde kanske, att vi voro värre än de.
I fortfarande hällregn anlände vi strax därpå till Linköping,
där vi på kanalkontoret betalade en del resterande slussafgifter
(kostnaden för kanalresan om alla slussar passeras är 1 kr. per
kanot) och sedan gingo ut och sågo på staden. Först styrde
vi våra steg till den ståtliga domkyrkan, stadens utan tvifvel
förnämsta sevärdhet, och togo den utan och innan i
betraktande och anmärkte särskildt takkonstruktionens egendomliga
öfvergång från rundbågar vid orgelläktaren till allt skarpare
spetsbågar fram mot koret samt fönsternas och pelarnes
oerhörda omväxling i ornamentik.
Vi gingo vidare genom den vackra välbyggda staden till
Trädgårdsföreningen och väckte på vägen ett mindre smickrande
uppseende i vår besynnerliga regnutrustning och veckogamla
skäggstubb, mot hvilket allt min eleganta pincenez och min
brors blå glasögon bjert afstucko.
En skarp västanvind blåste och vi undrade, om det var
möjligt att fara öfver Roxen. Vi gingo upp på utsiktsberget
och togo en öfverblick öfver den vildt upprörda sjön, där hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
