Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två resande (efter Anastasius Grüu), af R. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En lauaviBitation under väntan på maten satte till vår
öfver-Y&sknmg i vår hand en upplaga af själfva Corneliue Nepos,
som förirrat sig ända dit upp och som var tillägnad alla
»älske-lige piltar».
Följande morgon vid fyratiden rustade vi till uppbrott.
På järnväg foro vi till Helgum, därifrån på ångbåt uppför
Faxeälfven med dess underbart sköna stränder. Först från
Ramsele skulle själfva fotvandringen börja. Sedan middagen
var intagen — långmjölk och häststek — och vi i en
bagarbod försett oss med tillräcklig kvantitet knäckebröd, trädde vi
samt- och synnerligen under oket. Alla voro försedda med
stora ränslar, som rymde ylleskjortor, strumpor, skor, näsdukar,
medicin, kakao, socker, bägare, holländska fiskares skosmörja
och andra rariteter. De botaniskt intresserade, hvilka utgjorde
flertalet och hvilka gjorde rika skördar, buro på rygg eller
mage, allt efter omständigheter eller bekvämlighet, en
por-tativ växtpress, som gjorde sig påmint vid hvarje steg.
Härtill kom i utrustningen en emaljerad panna, som skramlade
sig fram i världen från rygg till rygg. Tåget gick i spridd
ordning, hoc est en angenäm oordning, där hvar och en sökte
sitt sällskap för tillfället och alla efter råd och lägenhet
bidrogo till den allmänna trefnaden. Den som icke ville tala
han teg, och den som hade ordets gåfva, han underhöll oss
andra, men ingen fick vara tråkig. Till utrustningen hörde
som dess första och viktigaste faktor en så pass stor kvantitet
godt lynne, som rimligtvis kunde begäras för en fyra veckors
tur. Och, sanningen att säga, voro vi så väl försedda, att det
både räckte till och blef öfver.
Det låg sol öfver vår vandring genom Sverige, en
brännande sol, som satte sitt bomärke på hvar och en. öfver
Vågdalen, Flyn, Krokfors och Täxand ämnade vi oss till Ströms
stora kyrkby vid nedre ändan af Ströms vattudal. Vägen
förde oss en half dagsled genom trakter som hade sorg efter
en förödande skogsbrand, hvilken härjat tusentals tunnland.
I hufvudsak följde vägen samma riktning som Faxeälfven, hvars
behag vi stundom kunde ana, när vi på afstånd sågo dess
slingrande lopp. Några gånger, när vi kommo den för nära,
begagnade vi dess svala våg till en hastig afkylning. I
Vågdalen togo vi nattkvarter. Den gången bedrog snålheten vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>