Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En värdig uppgift för svenska kanotroddare, af S—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nisjaur. Sedan man kanotat 6—7 km på denna äkta fjällsjö, tar
man sig öfver ett af några småsjöar afbrutet c:a 5 km bredt ede
till de stora sjöarna Labbas och Rappen, där man kanotar c:a
3 mil oafbrutet. Så bäres kanoten c:a 5 km från sistnämda
sjös norra ända till Kebneluokte vid Tjäggelvas, hvarifrån man
åter kanotar 2 1/2 mil till denna sjös öfre ända. Härifrån kan
man med korta afbrott kanota 3 mil öfver de små sjöarne
Svalesjaur, Buoktsajaur, Vildok, Kvoddejaur, Vuolle och Paije
Sartajaur till det vackra Mikkokårtje på norra sidan af
Mikko-janr. Härifrån bäres kanoten c:a 2 km upp till Vuojatsauvon,
dar man kan ro 3 å 4 km och så c:a 1 km fram till den
vilda högfjällsjön Pjeskijaur (3 mil). Därifrån bäres farkosten
knappt 3 km förbi Riksröset N:o 238 ned till den på 714 m8
höjd ö. h. belägna lilla Låmeluobbal, hvilken börjar på själfva
riksgränsen, men sträcker sig ett par km inåt Norge och blott
genom ett smalt ede skiljes från den milslånga, ödsliga
fjällsjön Lommijaur. Efter c:a 1 mils bärning af kanoten når man
nu de storartade Sulitälma-grufvorna, från hvilka man bekvämt
kan sänka sig ned till det härliga Langvandets spegel och i
följd af den på sista tiden uppblomstrande grufvedriften högt
utvecklade kulturlif. Kanoten tages nu 1 mil på järnväg till
Skönstuen vid Overvandets öfre ände, hvarifrån man — i
Btorartade omgifningar — paddlar först 1,6 mil ned till Finejde
vid Skjerstadfjordens inre ända, hvarifrån man har ytterligare
5 mil ut till Bodö, hvarest vi antaga att kanotresan slutas.
Då jag personligen, ehuru naturligtvis icke i kanot, följt
hvarje del af vägsträckan, ja åtskilliga delar 2 eller flera gånger,
vågar jag rekommendera densamma. Tills man lämnat
Horna-van har man "relatift tätt med folk, om än ej så som vid de
likartade västerbottniska sjökedjorna, eller Malgomaj-, Uman- och
Vin-dellederna, hvilka jag äfven följt fram till och öfver riksgränsen.
Äfven dessa lämpa sig ej illa för kanotturer, isynnerhet om det i
en framtid kunde ordnas så bra, att kanoter finge hyras där uppe
och man sålunda sluppe från den dyrbara och långväga
upp-forslingen. Men sedan Vaksnäs lämnats, är det blott på 3å4
ställen som man kan påräkna att träffa folk förrän man når
Langvand i Norge. Vid Rappens och Labbas’ förening ligger
— synnerligen vackert till — det skrala nybygget Sundsnäs;
Hfcp|)en8 västra strand ett lappnybygge, likaledes klent; vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
