Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokanmälan.
Karl Trolle-Bonde: Trolleholm (med ill.); C. T. Dent: Montaineering; H. Hildebrand: Visby och dess minnesmärken (med ill.); J. C. Poestion: Lehrbuch der Norwegischen Sprache; M. Wellevill: Praktische Grammatik der Finnischen Sprache
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar siradt, gafvelröste; den norra sidan hade tvänne dylika.
Tornen, som höllo 19 fot i yttre tvärmått, voro lika höga som
gafvelröstena. Omgifningsmurarna, som bestodo af tuktad
gråsten, höllo nederst fot, öfverst 3 fot i tjocklek.
Fönster-öppningarne, hvilka voro oregelbundet anbragta och af olika
storlek, hade dels vågräta, dels halfrunda betäckningar. Inåt
voro de icke försedda med ljusvinklar, hvarföre rummen måste
hafva varit ganska mörka. En rundbågig inkörsport var på
östra sidan. Borgen omgafs af en slät vall eller gång, 25 fot
bred, utanför hvilken vidtogo breda och djupa vattengrafvar
med en vindbrygga midt för inkörsporten *).
Den ståtliga byggnaden afbrändes under Karl XI:tes krig
med Danmark år 1678 och var det först den kraftige Fredrik
Trolle, som år 1760 grep sig an med borgens återställande,
därvid till en del följande ritningar af öfverintendenten friherre
Karl Hårleman, hvilken, till föga fromma för en del äldre
byggnadsverk, uppgjorde ritningar till flere restaureringsarbeten.
Någon närmare beskrifning af Fredrik Trolles borg torde ej
här vara af nöden, så mycket mindre som prof. Brunius
anmärker att: »denna ansenliga åbyggnad gör i sin sköna
omgif-ning af härlig bokskog ingalunda det intryck, som den kunnat
med sin forntida anordning åstadkomma», hvilket visar att
restaureringen icke företagits med den pietet, som man kunnat
fordra. Efter riksrådinnan Bondes död 1806 och till midten
af 1880-talet stod Trolleholm mestadels obebodt; det gamla
slottet förföll mer och mer och slutligen var det nästan
obeboeligt, ja, snart sagdt fallfärdigt. En ombyggnad var
nödvändig, och sedan den nuvarande ägaren beslutit sig för att
bosätta sig på Trolleholm, togs noga i öfvervägande, huruvida
slottet skulle restaureras, eller om icke en alldeles ny byggnad
borde uppföras på annan plats. Men, säger författaren,
Thot-tarnes och Sofia Brahes borg verkade förpliktande. En af
nordens förnämsta auktoriteter i äldre byggnadsstil etatsrådet F.
Meldahl rådfrågades och resultatet blef att borgen
restaurerades i den stil den ursprungligen varit byggd, nämligen i
gammal dansk herregårdsstil. Sådant Trolleholm nu ter sig är det
helt visst ett bland de ståtligaste svenska slott i enskild ägo,
•) Denna af författaren meddelade beskrifning Ur delvis hämtad ur prof
Bruoii »Konstauteckningar under en resa 1849».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
